Jag trodde i ärlighetens namn att frågan var överspelad nu men eftersom jag nyligen vid upprepade tillfällen fått frågor om avdraget för hushållsnära tjänster och vi inte har skrivit något om ekonomin runt det här på Vi har räknat på det här, så får det väl tillslut bli ett inlägg om RUT.
Frågan om RUT-avdraget har två sidor. Dels sägs avdraget syfta till att (1) skapa arbetstillfällen och dels att (2) lösa livspusslet. Låt oss ta en sak i taget.
(1) Alla sektorer som subventioneras kommer att växa (utom möjligtvis begravningsbranschen). Detta gäller även städbranschen. Det är lite oklart hur många arbetstillfällen som skapats av avdraget och det sker mycket siffertrixande på den här punkten. Det kan låta konstigt då vi i Sverige är så vana vid bra statistik men alla uppskattningar av antalet skapade arbetstillfällen bygger på grova uppskattningar som alltid kräver ett visst mått av höftande. Idag jobbar enligt Almegas (branschorganisationen för tjänsteföretag) uppskattning 11000 inom städbranschen men de flesta är deltid och räknar man om Almegas siffror så finns i branschen ca 7500 heltidstjänster. Vidare så fanns många av dessa arbetstillfällen även innan avdragets införande. Som Utredarna på TCO påpekar är dock Almegas siffror tweakade. TCO:s förre chefsekonom Roland Spånt hävdar i en analys att det snarare är 2200 heltidsarbeten i branschen och att utav dessa är 900 jobb nya i och med RUT-avdraget. För att uppskatta antalet anställda tittar Almega och Spånt helt enkelt på bolagens årsredovisningar och räknar om omsättningen i arbetade timmar. Spånt överskattar timkostnaden medan Almega underskattar den. Vidare minskar den jobbskapande effekten av avdraget bland annat pga att städföretagen vid subventionens införande kan antas justerat priserna uppåt.
Samtidigt fuskas det en hel del i branschen. 60 % av granskade städföretag fick av skatteverket höjd taxering och 20 % blev efter granskning polisanmälda för ekonomisk brottslighet men hur stora kostnaderna för detta är är svårt att säga. Slutsatsen är att sanningen ligger någonstans mellan Spånt och Almega. Även om man dubblar Spånts siffror så får man en kostnad per nytt jobb som motsvarar 700 000 kr, då statens kostnader för avdraget är 1,3 miljarder och då är dessutom jobben lågproduktiva och ostrategiska för svensk ekonomi.
Som arbetsmarknadspolitisk åtgärd är alltså RUT-avdraget dyrt. Vill man skapa jobb så visar forskning att de här pengarna är mycket bättre investerade i arbetsmarknadsutbildning eller direkta offentliga anställningar för motsvarande grupper där undanträngningseffekten är svag.
Så kommer vi till det andra motivet till RUT-avdraget. Livspusslet.
(2) Är det då inte skönt att få sitt hem städat? Jo det är det absolut. Skönt skulle det också vara om staten subventionerade mitt flyg till Thailand eller mitt besök hos frisören. Det är klart att sådana här policies uppskattas av de som använder dem vilket i det här fallet är de rikaste 4 procenten som fick 50 % av subventionerna under förra året. Många av dessa betalade tidigare fullt för sin städning men får nu hälften av kostnaden täckt av staten. Man ger alltså bort stora belopp till väl besuttna individer. Om man skulle vilja lösa livspusslet på riktigt så borde man t.ex. göra något åt det faktum att var fjärde ensamstående morsa i Sverige idag lever under den relativa fattigdomsgränsen, enligt uppgifter från Riksdagens Utredningstjänst (ett annat RUT). Man skulle också kunna göra något åt alla de nattarbetande föräldrar som har liten hjälp av dagis och istället skulle behöva ett nattis.
Städhjälp är säkert trevligt men vi har andra stora sociala problem att lösa.
Pingback: Nytt RUT-bidrag på förslag | Vi Har Räknat På Det Här | viharraknatpadethar.se