Varför man ska jaga både bilisterna och utsläppen

Written by on 21 oktober, 2010 in Hållbarhet, Välfärd - 12 Comments

Under valrörelsen var ett av Centerpartiets viktigaste budskap ”Jaga utsläppen, inte bilisterna”.

Visst man kan hoppas på tekniska lösningar som revolutionerar drivmedelstekniken och där är jag sannerligen också optimist men bilismen har många problem som inte har något med utsläppen att göra. Jag fick låna en kursbok i trafikplanering och trafikteknik från Lunds Tekniska Högskola (Trafiken i den hållbara staden) av min vän Peter Areschoug och plockade fram lite siffror.

1. Energikonsumtion

Även om vi skulle uppfinna fantastiska batterier som gör elbilen användbar över längre sträckor så löser inte det grundläggande problemet i att individuella motortransporter i energisynpunkt är ett ineffektivt sätt att transportera sig.

1996 stod transportsektorn i Sverige för 20% av energianvändningen för att 2006 vara uppe i 26%. Så länge vi åker en person i varje fordon finns en tydlig gräns för hur mycket man kan effektivisera transportsektorns energianvändande och därför ser vi inte de effektiviseringar vi sett när det t.ex. gäller uppvärmningen av våra hus. En Volvo V70 har en tjänstevikt på 1600 kg och den största delen av energin kommer alltid att användas att förflytta fordonet och inte personen i det. Spårburna kollektiva färdmedel kommer därför alltid att vara energimässigt överlägsna bilar.

Energitillförseln i transportsektorn kom 2006 till 95% från olja (vilket var en minskning från 97% år 1994). Men så länge Sverige (eller våra grannländer för den sakens skull) använder fossila bränslen för att producera el på marginalen så innebär en övergång till elbilar bara att vi bytt olja mot kol. Även med en elproduktion som till 50% kommer från förnyelsebara källor så är ju hela marginalkonsumtionen fossil.

Nej nyckeln till att minska vår miljöpåverkan, liksom vårt ekonomiska välstånd är helt enkelt att använda mindre energi.

2. Partiklar och buller

Ingen kan ha missat debatten i Stockholm om partikelnivåerna på Hornsgatan där luften enligt undersökningar är sämre än på någon annan bostadsgata i Sverige. Enligt Sjöberg m.fl. (Luftkvalitet i tätorter, IVL-rapport B1667) orsakar partiklarna som främst kommer från dubbdäck och vägsalt, drygt 5000 förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar 10 månader för varje svensk. Även elbilar behöver bromsa och även bränslesnåla bilister vill att man saltar. Det säkraste sättet att få ner buller och partikelnivåer är att köra mindre bil.

3. Trafikstockningar, Stadsplanering och barriäreffekter

Men det absolut viktigaste i den här frågan rör trafikplaneringen i städerna. Även snåla bilar bidrar nämligen till trafikstockningarna.

Ett vanligt körfält på en bilväg klarar att transportera 900 personer/tim. Ett dedicerat bussfält klarar 8000 personer/tim och spårväg med egen banvall klarar ca 20 000 personer/tim. För att klara transporterna för en bilist behöver vi alltså lika mycket vägyta som för att transportera 20 spårvagnsresenärer. Utöver avsevärt mycket mer väg så behöver vi också 2-3 parkeringsplatser per bil vilket tar upp 50-75 kvm enligt trafikplanerarnas standardberäkningarna.

Slutsatsen är att en bilist tar mellan 10 och 20 gånger större yta i anspråk än vad en kollektivtrafikant gör. Resultatet är en utspridd stad med onödigt långa restider för både kollektivtrafikresenärer och bilister där vägarna fungerar som effektiva barriärer för cyklister och fotgängare.

26% av alla bilresor är kortare än 3 km. Som ekonom skulle jag säga att detta bland annat beror på att marginalkostnaden för bilisterna är relativt låg. Har man väl köpt en bil, betalt sin vägskatt och trafikförsäkring så kan man lika gärna använda den maximalt då kostnaden på marginalen av bensin och bensinskatt är en sådan liten del av den totala kostnaden. Genom att omvandla den största delen av de fasta klumpsummeskatterna på bilisterna till bränsle- och trängselskatter (och samtidigt höja den totala skattenivån för bilismen) skulle man göra bilisterna mer medvetna om kostnaden för varje resa och på så sätt minska marginalanvändningen till förmån för cykel eller kollektivtrafik.

Margret Thatcher sa en gång:

”A man who, beyond the age of 26, finds himself on a bus can count himself as a failure”.

Även George Bush gjorde sina inlägg i kollektivtrafiksdebatten:

”What will I do for public transportation? I will improve the economy so you can find good enough work to afford a car.”

Alliansens gröna röst (borde det inte vara gälla röst?) får göra sin hemläxa på det gröna området lite bättre och inte bara ta intryck av sina ideologiska förebilder för då blir vi säkerligen alla förlorare inom en snar framtid.

About the Author

Olof Hugo PTR Gerlach är civilekonom med inriktning nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm. Peter har tidigare arbetat som politisk sekreterare i Stockholms stadshus och Riksdagen och arbetar idag som konsult i ledningsfrågor för myndigheter och företag.

  • Anna

    >Hej! Och tack för ytterligare ett intressant inlägg på en mycket bra blogg! Känner ni till Planka.nu:s rapport Trafikmaktordningen, på samma tema som detta inlägg? Den finns här att läsa http://planka.nu/vad-tycker-vi/rapporter/trafikmaktordningen (tryckta exemplar går att få med posten också).

  • Jessica

    >Jätteintressant! Men det heter spårburna, inte spårbundna. Kom ihåg det, kampen om orden osv. ;)

  • ngh

    >Du är helt fel ute om dubbdäcken. Det finns inget vetenskapligt stöd för dina siffror. Däremot finns det stöd för att dubbdäcken räddar liv genom att minska antalet olyckor.

  • Upprörd

    >Det har inte presenterats om dubbdäckförbudet sänkte partikelhalterna på Hornsgatan förra vintern. Det sker konternuerlig mätning där, så informationen finns.
    Dessutom ifall dubbdäcken river upp partiklar, så finns andra åtgärder som asfalt med gummiinblandning som sänker slitaget(dvs färre partiklar) och minskar bullret som positiv bieffekt. Men detta kostar trafikverket pengar, dubbdäck förbudet hamnar eventuellt på sjukvården pga fler olyckor, och dessa kostnader flyttas till trafikförsäkringen dvs bilisternas konto. Det är en fråga vem som skall betala och vilket är bästa samhällsnyttan. Skadade och invalideserade eller kostnader för trafikverket.

  • Olof Hugo PTR Gerlach

    >ngh och upprörd@ Jag är ekonom och har ingen aning om sanningshalten i skadeverkningarna av partikelnivåerna. Vad jag vet är att ledande experter på både Lunds Tekniska Högskola och KTH (bara där jag har hört mig för) säger att det är så och då är jag inte så kaxig att jag ifrågasätter.

    Jessica@ rätt ska vara rätt. nu är det ändrat.

  • Eva Berglund

    >Bra inlägg med nya kloka synpunkter som jag inte stött på tidigare.

  • Jan Wiklund

    >Bra!

    För synpunkter på bilismens barriäreffekter och utglesningens perverst destruktiva roll rekommenderar jag Christer Ljungbergs blogg, http://ljungbergsblogg.blogspot.com/

    Alternativ Stads texter om stadsallmänningar är inte helt fel heller: http://www.alternativstad.nu/allmanningar/centrum.html

    Det är alltid kul när socialdemokrater förstår kollektiva värden även när det gäller stadsfrågor och inte bara ser denna som en fråga om bostäder

  • Peter A

    >För bussar krävs det att minst 16 personer åker den för att det ska vara en miljömässig vinning mot att de skulle köra sin egen bil. Det jag vill säga är nog att en del kollektivtrafik inte går att räkna hem med en nytta för miljön, utan ska ses som en rättvisefråga, exempelvis nattrafiken.

  • Anonymous

    >What a great resource!

  • Anonymous

    >Thanks for an idea, you sparked at thought from a angle I hadn’t given thoguht to yet. Now lets see if I can do something with it.

  • Pingback: Trängselskatterna har varit framgångsrika | Vi Har Räknat På Det Här | viharraknatpadethar.se

  • http://www.mysvensk.se/ My Svensk

    Väldigt intressant! Vissa (tex min mor >.<) vägrar ju tro på att växthuseffekten påverkas alls av människan och då är det här kanske argument som mer troligt når fram!