SEK:s utopiska statsbudget

SEK:s utopiska statsbudget

Vi i SEK har blivit ombedda att göra en egen skuggbudget så jag och Elin tog några lediga kvällar och gjorde en. Detta är alltså, precis som allt annat på bloggen, inget som alla i SEK står bakom. Ni som är sugna att tänka på lite politik efter den senaste veckans galenskaper får gärna slå ett öga på den.

Budgeten utgår från den Socialdemokratiska budgetmotionen. Det ska sägas att vi inte har kunnat räkna i detalj på allt, detta beror dels på att vi inte har all tid i världen och dels på att vi inte har tillgång till att nödvändig data. Framförallt är det svårt att räkna på alla potentiella ”dynamiska effekter” och beteendeförändringar. Det kan också vara så att vi har räknat fel någonstans, vissa av systemen är ganska komplicerade och vi är inte experter på alla de områden som vi avhandlar.

Det ska också sägas att vi spänt bågen ordentligt. Ambitionen är att visa vad som faktiskt är möjligt med en aktiv reformpolitik. I vissa fall kanske vi har gått längre än vad som är egentligen är optimalt. Vi tror dock att alla förslag i denna budget är förslag som borde genomföras eller åtminstone övervägas. Alla förslag i budgeten genomförs dock inte på ett år, vissa av dem har en uppstartssträcka på ett år eller två. Denna budget ska därför inte ses som ett rent alternativ till de budgetar som presenterats de gånga veckorna utan mer som ett idédokument med lite bakomliggande beräkningar.

I den här budgeten har vi heller inte har tagit någon hänsyn till vad som är populärt eller till hur man vinner val. Vi har gjort en budget som vi tror är bra för att hålla ihop samhället och rusta oss för framtiden.

Innan vi går in på sakinnehåll vill vi också säga att vi inte heller gör anspråk på att i detalj avhandla alla områden som borde avhandlas.  Vi har valt ut fyra områden som vi fokuserar på. Dessa är:

–       Satsningar på forskning, högre utbildning och samverkan mellan akademi, det offentliga och näringsliv

–       Satsningar på ett hållbart och legitimt försäkringssystem

–       Satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik

–       Satsningar på investeringar i realkapital

 

Satsning på högre utbildning, forskning och samverkan mellan akademi och näringsliv.

En forskning och en högskola i världsklass är naturligtvis centrala faktorer om vi ska klara de stora utmaningar vi står inför.

Den högre utbildningen idag lider av stora brister som för lite lärarledd undervisning, för få och för dåligt utrustade lokaler och i en hel del fall bristande metodik. Att kvalitén inte håller måttet är ett otroligt slöseri, både på studenternas tid men också på framtida kompetens. Det tar också relativt lång tid för studenter att ta sig igenom sin utbildning i Sverige vilket är något som vi borde försöka åtgärda med tanke på att det är samhällsekonomiskt mer kostsamt desto senare inträdet på arbetsmarknaden sker.

Vi har också stora problem i rekryteringen till högskolan där personer från studievana hem är mycket mer benägna att söka sig till högskola och universitet än vad personer från studieovana hem är. Detta beror naturligtvis till stor del på misslyckanden i grundskolan och gymnasiet men det beror också den relativt stora osäkerhet som är förknippat med studier. Vissa känner sig mindre bekväma med att belåna sig och har inte den finansiella backningen hemifrån som kanske krävs för att klara sig under studierna. Även detta är ett stort problem, dels ur ett effektivitetsperspektiv då vi får den optimal selektion men också utifrån den socialdemokratiska iden om att alla människor ska kunna nå sina bästa drömmars längtan.

Slutligen har vi också problem med hur resultaten och kompetensen från våra universitet och högskolor tillvaratas i samhället. Många nyexaminerade går med en relativt lång arbetslöshetsperiod när de tagit sin examen och det finns brister i kommersialiseringen av relevanta forskningsresultat.

Det behövs alltså omfattande reformer och satsningar på detta område.

Målsättningarna är (1) ett utbildningssystem som alla kan ta del av, (2) en utbildning som är ett krävande och givande heltidsjobb och (3) en bättre länk mellan akademin och näringslivet och det offentliga.

Vad ska man då göra för att uppnå detta? Vi tror att införande av en studielön är central för både den första och den andra målsättningen. Ett system där man som student inte kan försörja sig på de pengar man får låna är inte hållbart om vi vill konkurrera med kunskap. Att inte behöva belåna sig för att studera är också viktigt för att åtgärda selektionsproblemen till högskolan. En studielön skulle också öka avkastningen av utbildning och höja utbildningspremien. Detta är dels önskvärt ur ett ekonomiskt perspektiv då det motiverar folk att studera men det är också önskvärt ur ett politiskt perspektiv då det slår undan benen för argumentationslinjen att utbildningspremien är för låg och att vi därmed markant måste minska progressiviteten i vårt skattesystem. En rimlig nivå på en studielön tycker vi i dagsläget är 10 000 kr efter skatt. Med de ökade kostnaderna i försäkringssystemet uppgår denna kostnad till 23 miljarder kronor per år.

Ur detta perspektiv kan man också överväga att skriva av de befintliga studielånen. Kan man underlätta för unga akademiker med barn (som har största delen av studieskulderna) är detta inte heller något dåligt. Den totala studieskulden idag är 183 miljarder och om staten skulle skriva av dessa skulle staten själv behöva betala räntekostnaderna som, i genomsnitt, skulle uppgå till 5,5 miljarder per år.

Man bör också införa ett examensvillkor i a-kassan för att ytterligare öka tryggheten i systemet och incitamentet att studera. Kostnaden för detta har vi uppskattat till ungefär 1,5 miljarder.

Den totala kostnadsökningen för detta är runt 30 miljarder kronor där själva studielönen är den absolut största delen. Successivt kan nog dessa kostnader öka då fler och fler förhoppningsvis väljer att gå på högskola eller på en kvalificerad yrkesutbildning.

Utöver detta måste man också investera mer resurser i grundutbildningen. Om man ska få till en givande och krävande utbildning krävs det mer lärarledd undervisning. Man bör titta på att införa ett system med tre terminer och i många fall se över och utveckla de pedagogiska metoderna man använder. Det behövs också fler personer som kan undervisa inom den högre utbildningen vilket innebär att man också måste satsa på forskningen och forskarutbildningen. Anslagen till grundutbildningen behöver nog öka med 25 % vilket innebär ungefär 4 miljarder och anslagen till forskning och forskarutbildningen behöver ett tillskott på uppåt 50 % vilket innebär ungefär 6 miljarder

Det räcker naturligtvis inte med att skjuta till pengar, systemet behöver också ses över. Exempelvis kan man diskutera hur kompensationssystemet ska se ut för lärosätena för att garantera kvalité.

Slutligen tror vi också att man vid lärosätena ska upprätta center för kontakt mellan näringsliv och det offentliga. Dessa center kan agera som hubb i branschprogram och effektivisera rekryteringen av studenter. Centrumen kan också agera som en service till näringslivets FoU. Vi tror att denna typ av näringspolitiska satsningar kan vara mycket givande speciellt när det kommer till avgörande framtidsfrågor som energiförsörjning och produktivitetsutveckling. Möjligt är att även näringslivet kan tänka sig att bidra till dessa satsningar. Det är svårt att räkna på vad detta kostar men vi tror att om dessa center ska få den effekt vi eftersträvar så behöver man investera ordentligt. Vi avsätter därför 4 miljarder för dessa center och komplimenterande branchprogram.

För att detta ska vara möjligt krävs det också investeringar i lokaler men detta återkommer vi till.

Det kan naturligtvis argumenteras att man borde satsa resurserna på grund- och gymnasieskolan, ett tillskott där skulle knappast skada Man kan skjuta till summor för att hjälpa till att utveckla metoder och koncept (något som redan görs i de flesta budgetmotioner) och man kan (som vi kommer nämna) stimulera upprustning och ombyggnationer av lokaler. Vi tror också att det finns mycket som kan förbättras i skolan utan stora resurstillskott. Det råder inte samma akuta resursbrist i gymnasieskolan eller i grundskolan som det råder i den högre utbildningen. Även efter våra reformer avsätts dubbelt så mycket resurser för den genomsnittliga eleven i skolans undervisning om man jämför med den genomsnittliga studenten. Vi tror därför att stora delar av lösningarna på problemen i grundskolan och gymnasieskolan sannolikt kan göras inom nuvarande resursram.

Satsning Kostnad
Studielön 23 miljarder
Avskrivning av studielån 5 miljarder
Studerandevillkor i A-kassan 1,5 miljarder
Grundutbildning 4,5 miljarder
Forskning 6 miljarder
Center för samverkan 4 miljarder
Totalt 44 miljarder

 

Satsningar på ett hållbart och legitimt försäkringssystem

Socialförsäkringssystemet har idag undergrävts och har i viss mån gjorts otydligt. Ett fungerande och transparant försäkringssystem är centralt för att få en effektiv strukturomvandling. Idag när få kvalificerar sig till att få en arbetslöshetsförsäkring och av de som kvalificerar sig slår många i taket undermineras incitamenten att arbeta. Vi har nu en situation där många tvingas teckna privata försäkringar för att inte falla långt vid sjukdom eller arbetslöshet. Denna typ av privata försäkringar är ineffektiva i förhållande till en gemensam lösning som har en större riskspridning. I och med de låga taken blir idag också marginalskatterna på arbete väldigt höga för personer med högre inkomster. Detta är inte önskvärt. Slutligen ger också ett mer omfattande försäkringssystem starkare automatiska stabilisatorer mot konjunktursvängningar.

Vi tycker man ska överväga att ta bort taken i försäkringarna. Detta kostar väldigt lite i förhållande till att bara höja dem till exempelvis 10 prisbasbelopp eftersom de som tjänar mer än så väldigt sällan är sjuka eller blir arbetslösa. Kostnaderna att göra detta skulle uppgå till 5,2 miljarder för a-kassan (då taket är så lågt idag), 1,1 miljarder för sjukförsäkringen, 0,8 miljarder för den tillfälliga föräldraförsäkringen och 1,5 miljarder för föräldraförsäkringen. Totalt innebär detta alltså 8,7 miljarder.

Vi tycker också att den sjukpenninggrundande inkomsten ska vara 100 % istället för 97 %. Det finns ingen anledning att skapa otydlighet i systemet på det sätt man gjort nu. Denna reform skulle kosta 1,6 miljarder

Slutligen vill vi också sänka nivåerna i de aktuella försäkringarna med 5 %. Detta gör vi för kompensera för de förändringar vi gör i skattesystemet och förändringarna i SGI. Totalt spar detta 3,8 miljarder.

Satsning Kostnad
A-kassan 5,2 miljarder
Sjukförsäkringen 1,1 miljarder
Tillfällig föräldraförsäkring 0,8 miljarder
Föräldraförsäkring 1,5 miljarder
SIG förändring 1,6 miljarder
Nivåförändringar -3,8 miljarder
Totalt 6,4 miljarder

 

Satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik

Efter snart två decennier av en hög måste vi satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Speciellt med åtanke att vi om 20 år kommer behöva all arbetskraft vi kan få. Denna arbetsmarknadspolitik bör inte bara fokusera på de arbetslösa utan på alla grupper som är dåligt förankrade på arbetsmarknaden. Det verkar finnas väldigt få förtjänster med att folk går utan arbete en längre tid och i de flesta fall är relativt snabba åtgärder sannolikt att föredra. Vi ser också att de nya förutsättningarna på arbetsmarknaden skapar ett större behov av en mer dynamiskt hantering av dem som saknar arbete. En mer professionell och mindre centralstyrd myndighet med ett sysselsättningsmål som riktar sig mot alla som står utan arbete och garanterar ett bra stöd och har en positiv och aktiv kontroll. Vi har skrivit om detta tidigare här.

Enligt vår översiktliga beräkning tror vi att det behövs en utökning med 113 000 åtgärdsplatser. Detta är för att arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda åtgärder till alla långtidsarbetslösa, till personer som står utanför systemet och till nyanlända som behöver det.  Några exempel på vad dessa åtgärder kan vara är:

–       Bristutbildningar

–       Subventionerande anställningar

–       Praktikplatser

–       Tolkar från dag ett för nyanlända akademiker

–       Terapi

–       Provarbete/traineeplatser för unga

–       Gymnasiekompetens

Jämfört med S-budgeten behöver det avsättas 5,8 miljarder mer för att göra detta till verklighet.

Det räcker dock inte med åtgärder. Arbetsförmedlingen måste också ha resurser att utvärdera och utveckla metoder och de måste kunna ha en mycket närmare kontakt med de som söker arbete för att se till så att åtgärderna kommer rätt. Arbetsplatser på arbetsförmedlingen för folk som varit jobbsökande mer än två månader kan vara ett sätt att göra detta. Det skulle dels göra åtgärderna effektivare, dels ge de arbetssökande stöd i att upprätthålla normalitet och rutin i livet och det skulle innebära en kontroll som upprätthåller systemets legitimitet och motverkar fusk. Denna satsning skulle kosta 7,5 miljarder kr per år.

Satsning Kostnad
113 000 nya åtgärdsplatser 5,8 miljarder
Positiv kontroll och tätare kontakt 7 miljarder
Utökade resurser till arbetsförmedlingen 0,5 miljarder
Totalt 13,3 miljarder

 

Satsning på investeringar i centralt realkapital

Vårt sista område är satsningar på investeringar i realkapital. Vi kan se att investeringarna i realkapital har gått ner under många år nu. Detta är tydligt när tåget inte går och folk inte kan hitta en bostad. Detta skadar ekonomins funktionalitet och måste åtgärdas. Vi tror att man behöver upprätta ett nytt system för att kunna göra dessa långsiktiga investeringar, ett sätt att göra detta är ett skapa en investeringsbudget för vilken man har en långsiktig plan för hur inkomster och utgifter ska balansera. I vissa perioder kommer man belåna sig och i andra kommer man betala av lånen.  Utöver de pengar som redan är avsatta tror vi att det finns en rad satsningar som behöver göras de kommande 10-20 åren.

Det första området är satsningar på vår spårbundna trafik. Detta är inte bara viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv men också ur ett klimatperspektiv. De centrala satsningarna som vi ser är höghastighetsbanor som binder samman Stockholm, Göteborg och Köpenhamn (200 miljarder), satsningar på att bygga bort flaskhalsar i det befintliga rälssystemet (20 miljarder) och satsningar på att bygga ut rälssystemet i storstadsregionerna (30 miljarder). Ytterligare en central infrastrukturinvestering är effektivt och landsomfattande trådlöst internet. Kostnaden för detta uppskattar vi till 30 miljarder med driftskostnader på 2 miljarder per år (ökande med kapacitetsutnyttjandet)

Man behöver också göra något åt de akuta bostadsproblemen som finns idag. På sikt borde man sannolikt lösa problemen på bygg- och bostadsmarknaden genom att se över beskattningssystemet och planprocesserna och egentligen verkar subventioner inte vara en bra lösning på bostadsmarknaden. Dock är problemet så akut att om man inte gör något omgående riskerar det att få väldigt negativa konsekvenser. Miljonprogrammen kan röstas upp och göras mer energismarta och det skulle behöva byggas 35.000 – 40.000 små hyresrätter och studentbostäder per år de kommande fem åren för att komma tillbaka till en situation där en omreglerad och effektivare marknad skulle kunna hantera situationen. För att detta ska kunna ske borde dock 140 miljarder avsättas till subventioner.

Utöver detta måste man komplettera satsningarna på forskning och högre utbildning som vi föreslår ovan med utbyggda lokaler för dessa ändamål. Det måste finnas plats för studenter och forskare att vara på universiteten och högskolorna. Vi uppskattar att detta kommer kosta ytterligare 40 miljarder.

Slutligen tror vi också att man bör ge kommuner och landsting stöd för att rusta upp, bygga om och bygga nya välfärdsinrättningar som skolor, sjukhus och vårdhem. Stöd till att bygga om skolor tror vi är viktigt då vi inte tror att lärarnas kompetens är den enda flaskhalsen i utbildningssystemet, det är också så att lokalerna i många skolor inte tillåter lärarna att använda alla de pedagogiska verktyg som de har. Landstingen och kommunerna behöver också börja rusta sig för det kommande vårdbehovet redan nu. För att stå redo för situationen som kommer tror vi att man behöver avsätta 20 miljarder kronor i stöd till landstingen och kommunerna.

Totalt uppgår kostnaden för dessa investeringar 480 miljarder de kommande 20 åren. Eftersom en större del av dem bör ske tidigare snarare än senare måste vi räkna in en del ränteutgifter i investeringsbudgeten. Sammanlagt kanske kostanden uppgår till 500 miljarder kronor vilket innebär en årlig kostnad på 25 miljarder kronor per år.

 

Sammanfattning av utgiftsökningar

Utgiftsområde Kostnad
Forskning och högre utbildning 44 miljarder
Försäkringssystemet 6,4 miljarder
Arbetsmarknadspolitiken 13,3 miljarder
Realinvesteringar 25 miljarder
Totalt 88,7 miljarder

 

Hur finansierar man få detta?

90,7 miljarder kan verka svårt att finansiera. Vi tror dock inte det.

För det första tror vi att reformutrymmet (om man nu ska använda det ordet) är underskattat (eller i alla fall lagt fel i tiden). Konjunkturinstitutet uppskattar att det finns 30 miljarder i reformutrymme. Denna uppskattning verkar korrekt vilket innebär att det finns 15 miljarder mer än vad budgetpropositionen och socialdemokraternas budgetmotion uppskattar.

För det andra behöver man se över skatterna på arbete. Systemet är idag onödigt komplext. Vi tror på ett system med tre beskattningsnivåer istället för en massa olika brytpunkter som systemet har idag. Det finns stora risker för knepiga marginaleffekter och underliga beteenden. Vi slopar därför jobbskatteavdraget och värnskatten och istället höjer vi grundavdraget till 75000 för alla och sänker siktgränsen för statlig inkomstskatt till 300 000 kr. Totalt innebär detta inkomstökningar på 72 miljarder för det slopade jobbskatteavdraget och 20 miljarder för den statliga inkomstskatten. Kommunerna måste kompenseras med 104 miljarder och sänkningen av värnskatten kostar 4,4 miljarder. Vi tror att dessa reformer är bra ur ett utbudsperspektiv i förhållande det befintliga systemet. Totalt minskar vi alltså inkomstbeskattningen med 16,4 miljarder.

När det kommer till beskattningen på fastigheter och kapital är även dessa system i kaos och måste ses över så att de blir enklare och mer neurala. Vi kan dock konstatera att dessa skatter idag saknar progressiva element och är ibland till och med är regressiva. Fastighetskatten borde vara progressiv och mycket högre än vad de kommunala fastighetsavgifterna är idag. Enligt våra beräkningar borde en skatt på fastigheter som är progressiv mellan 1 och 2,5 % beroende på taxeringsvärde inbringa 53,5 miljarder kronor. Inför man en sådan skatt måste man kompensera kommunerna med drygt 13,5 miljarder på grund av förlorade kommunala fastighetsavgifter. När det kommer till beskattning på privatpersoners kapitalinkomster borde skattesatsen också höjas. Över 90 % av alla kapitalinkomster går idag till den högsta inkomstdecilen som beskattas 50 % (efter våra reformer) på sitt arbete, samma skattesats på kapitalinkomster skulle inbringa strax under 20 miljoner kronor. Slutligen borde man också beskatta arv och gåvor som kan inbringa runt 3,5 miljarder kronor. Totalt inbringar man 63,5 miljarder på dessa skattereformer.

Nästa område där man kan titta är konsumtionsskatterna och avdrag. Vi tror att man ska göra momsen enhetlig och skrota ROT, RUT och en rad mindre avdrag som exempelvis reseavdrag. Detta eftersom man undviker fusk, förvirring och ger mindre grogrund för särintressen att påverka vårt skattesystems effektivitet. En enhetlig moms (hyror inte medräknat eftersom man måste ta hänsyn till hur skattesystemet på bostäder och fastigheter utformas) skulle inbringa ungefär 29 miljarder kronor. Slopade avdrag skulle inbringa runt 14 miljarder. Man måste dock vidta ett antal kompensatoriska åtgärder. Bland annat borde man höja barn- och studiebidragen med ungefär 200 kr i månaden för att kompensera barnfamiljer för höjda livsmedelskostnader (kostnad 5 miljarder), kommuner för dyrare skolböcker (kostnad 1 miljard), kollektivtrafiken för att kunna hålla nere priser (kostnad 1,5 miljard) och vissa kulturinrättningar (kostnad 1,5 miljard). Totalt blir överskottet 24 miljarder.

Slutligen bör man också öka miljö- och flygskatterna för att driva på klimatomställningen ytterligare. En höjning med 7,5 miljarder kronor tror vi är rimlig.

Man behöver också kompensera kommunerna för den borttagna nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga som finns i den socialdemokratiska budgetmotionen. Det borde kosta runt 5 miljarder kronor.

Inkomst Summa
Extra reformutrymme 15 miljarder
Inkomstskatter – 16,4 miljarder
Kapital- och fastighetsbeskattning 63,5 miljarder
Avdrag och konsumtionsskatter 24 miljarder
Miljöskatter 7,5 miljarder
Tillskott till kommunerna – 5 miljarder
Totalt 88,6 miljarder

 

Hur påverkas olika typer av hushåll av dessa reformer?

Överlag kan man säga att drygt 60 % av hushållen får mer i plånboken varje månad av denna budget. De som tjänar mest är folk som befinner sig i socialförsäkringssystemet. Även de med relativt låga inkomster (speciellt familjer) tjänar också på budgeten. För de flesta löntagare blir effekterna inte speciellt stora. För de med höga inkomster, stora kapitalinkomster och dyra hus minskar dock den disponibla inkomsten markant. Så gott som inget hushåll dock få mindre disponibel inkomst än motsvarande hushåll hade än de hade 2006.

Låt oss ta några exempel på förändringar i plånboken varje månad:

Exempel 1: Ett par runt femtio med höga inkomster på 70 000 och 45 000, utan studielån, två barn i tonåren, utnyttjar RUT-avdraget som bor i en större villa med strandtomt i Bromma . 

Lägre gräns för statlig inkomstskatt

-2767

Avskaffad värnskatt

1167

Höjd fastighetskatt

-10960

Avskaffat jobbskatteavdrag

-3984

Höjt grundavdrag

3150

Höjd kapitalskatt

-1667

Höjt barnbidrag

400

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-2150

Totalt:

-16810

Exempel 2: Ett par runt trettio med akademisk examen med inkomster på 33 000 och 27 000 kr som bor i ett radhus i en Linköping och har studielån som de ännu inte har betalat av i någon större utsträckning med två små barn.

Lägre gräns för statlig inkomstskatt

-1783

Höjd fastighetskatt

-1293

Avskaffat jobbskatteavdrag

-3861

Höjt grundavdrag

3313

Höjd kapitalskatt

-167

Höjt barnbidrag

400

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-570

Avskrivna studielån

3000

Totalt:

-961

Exempel 3: Ett par utan gymnasieutbildning med inkomster på 20 000 kr och 16 000 kr med tre barn som bor i en hyresrätt i en Göteborg.

Avskaffat jobbskatteavdrag

-2846

Höjt grundavdrag

2750

Höjt barnbidrag

600

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-350

Totalt:

154

Exempel 4: Ett par pensionärer med genomsnittliga pensioner på 18 000 och 16 000 kr i månaden som bor i en hyreslägenhet i en Falun med mindre privata besparingar.

Höjt grundavdrag

2523

Höjd kapitalskatt

-167

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-450

Totalt

1907

Exempel 5: En arbetslös som tjänade på precis på taknivån, 18700 kr och som bor själv i en mindre hyresrätt i miljonprogrammen i Malmö.

Höjt grundavdrag

2576

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-140

Sänkt ersättning

-748

Totalt:

1688

Exempel 6: En sjukskriven med inkomst på 22 000 kr i månaden som bor i ett mindre egnahemshus i Hagfors med ett tonårsbarn och lite kvar att skriva av på sina studielån.

Höjt grundavdrag

2904

Höjd fastighetskatt

-83

Höjt barnbidrag

200

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-260

Avskrivna studielån

400

Förändring i ersättning

-572

Totalt:

2589

Exempel 7: En student i Umeå som arbetar extra en helg i månaden och tjänar 4000 kr i månaden på detta.

Studielön

1900

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-140

Avskaffat jobbskatteavdrag

-429

Höjt grundavdrag

863

Totalt:

2194

Exempel 8: En person som befinner sig långt från arbetsmarknaden, får grundersättning från något av socialförsäkringssystemen och är fattiggjord.

Höjt grundavdrag

2500

Ökade kostnader av indirekta skatter och avdragsminskningar

-100

Totalt

2400

 

 

 

 

 

Dela