Information som medel för att åtgärda ineffektiva beteendeskillander mellan könen

Information som medel för att åtgärda ineffektiva beteendeskillander mellan könen

I veckan publicerades resultaten från den kandidatuppsats i nationalekonomi jag skrev med Henrik Wallin i Ekonomisk Debatt.  Jag håller för tillfället på att sätta ihop en uppdaterad forskningssammanställning på området med lite policyimplikationer av vilken det förhoppningsvis kommer att bli ett blogginlägg förr eller senare. Tänkte dock skriva en snabb sammanfattning av resultaten som publicerades i veckan redan nu för de som är intresserade.

Vår uppsats tar sin utgångspunkt i en studie gjord av Niederle och Vesterlund (2007). De lät ett antal manliga och kvinnliga amerikanska collegestudenter lösa enklare matematiska tal och själva bestämma om de ville kompenseras enligt ett ackordsystem (där man får betalt per rätt svar) eller ett tävlingssystem (där man får fyrdubbelt betalt per rätt svar förutsatt att man har flest rätt i en grupp av fyra). De fann att 73 procent av männen valde att tävla medan bara 35 procent av kvinnorna gjorde det samma, detta trots att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad i män och kvinnors prestation. Vidare studerade de effekterna av män och kvinnors tävlingsval på deras monetära avkastning och fann, föga förvånande, att männen valde att tävla i på tok för stor utsträckning medan kvinnorna tävlade för lite för vad som skulle vara optimalt.

I vår studie replikerar vi i mångt och mycket denna studie med modifikationen att vi delade upp vår experimentgrupp i en kontrollgrupp och en behandlingsgrupp där vi gav behandlingsgruppen informationen att män tävlar för mycket för att maximera sin avkastning medan kvinnor tävlar för lite. Resultaten i vår kontrollgrupp stämde överlag bra med resultaten från Niederle och Vesterlunds studie. I vår behandlingsgrupp däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors val att tävla efter att vi kontrollerat för prestation. Den stora effekten var att högpresterande kvinnor som inte tävlade i kontrollgruppen valde att göra det i behandlingsgruppen efter att de hade fått informationen om att kvinnor tävlade för lite för att maximera sin avkastning. Detta får i sin tur konsekvensen att kostnaden för de felaktiga valen är hälften så stor i behandlingsgruppen som i kontrollgruppen. Med enkel och generell information kan man alltså, i alla fall i vissa situationer, både eliminera könsskillnaderna och radikalt öka effektiviteten.

För den som är intresserad av mer detaljer kring studien eller en mer utförlig diskussion finns hela artikeln här.

Dela