Hanif och sysselsättningen

Hanif och sysselsättningen

Hanif Bali postade i dagarna ett lite roligt inlägg på sin blogg där han klippt och klistrat ihop något som skulle kunna vara ett förödande slag mot en av Socialdemokraterna central argumentationslinjer, att sysselsättningen i Sverige har minskat under borgarnas tid vid makten. Hanif menar att sysselsättningen inte alls har minskat, varken i absoluta tal eller i andel av befolkningen, i alla fall inte om man delar upp befolkningen i subgrupper. Som grund för detta visar han upp siffror från vilka man kan utläsa att sysselsättningen, i alla åldersgrupper (15-24, 25-64 och 65-74), har ökat med runt 3 procent sedan 2006.

Att dela upp befolkningen på detta sätt kan diskuteras men det är inte orimligt då man genom att göra så kan komma runt det som kallas Simpsons paradox (som Hannes Malmberg förklarat förtjänstfullt här). Kortfattat kan man förklara paradoxen med att man, om man tittar på förändringar på totalen kan få en felaktig bild kring vad som pågår då olika subgruppers relativa storlek kan ha ändrats över mätperioden. Om vi ska fokusera på sysselsättning kan det handla om att grupper med låg sysselsättningsnivå (unga och äldre) har växt som andel av befolkningen och att det därför, på totalen ser ut som att sysselsättningen har minskat även då sysselsättningen har ökat inom varje enskild grupp.

Det huvudsakliga problemet med Hanifs argumentation är istället att han använder fel mätpunkter. Han jämför mars 2006 med mars i år. Den borgerliga alliansen vann dock inte valet förens i september 2006. Hanif räknar därmed in ett antal månader med socialdemokratiskt styre i sin jämförelse. Låt oss börja med att titta vad som hände med sysselsättningen under dessa månader. Jag redovisar alla subgrupper och totaler för att vara säker på att inte missa något. Uppgifterna i alla tabeller är hämtade från SCB:s arbetskraftsundersökningar.

Procentuell förändring i sysselsättning mellan mars 2006 och september 2006.
män 15-19 år

5,4

20-24 år

4,3

25-34 år

2,6

35-44 år

1,6

45-54 år

1,7

55-64 år

-0,4

65-74 år

2,8

totalt 15-74 år

2

totalt 16-64 år

1,7

kvinnor 15-19 år

1,2

20-24 år

7,3

25-34 år

-0,1

35-44 år

2

45-54 år

1,1

55-64 år

-2,9

65-74 år

0,4

totalt 15-74 år

0,7

totalt 16-64 år

0,7

totalt 15-19 år

3,3

20-24 år

5,7

25-34 år

1,2

35-44 år

1,8

45-54 år

1,4

55-64 år

-1,6

65-74 år

1,6

totalt 15-74 år

1,3

totalt 16-64 år

1,2

Sysselsättningen ökade under denna period i nästan alla subgrupper och den totala ökningen i sysselsättningen var över en procent. Frågan blir då, om vi inte räknar med denna period, vad händer med Hanifs siffror?

Procentuell förändring i sysselsättningen från regeringsskiftet 2006 tills idag
män 15-19 år

-9,6

20-24 år

-5

25-34 år

-1,4

35-44 år

-1,6

45-54 år

2

55-64 år

3,4

65-74 år

0,8

totalt 15-74 år

-2,1

totalt 16-64 år

-1,2

kvinnor 15-19 år

0,7

20-24 år

3,5

25-34 år

0,4

35-44 år

2,7

45-54 år

0,5

55-64 år

1,1

65-74 år

3,7

totalt 15-74 år

0,3

totalt 16-64 år

1

totalt 15-19 år

-4,6

20-24 år

-0,9

25-34 år

-0,5

35-44 år

0,5

45-54 år

1,2

55-64 år

2,2

65-74 år

2,4

totalt 15-74 år

-0,9

totalt 16-64 år

-0,1

Att sysselsättningen i alla subgrupper skulle ha ökar verkar helt plötsligt inte längre sant, framförallt blir det tydlig att sysselsättningen hos yngre personer gått ner under perioden. Även på totalen verkar sysselsättningen ha gått ner.

Är detta då en rättvis jämförelse? Kanske inte, framförallt är det osannolikt att tro att en ny regering kommer ha effekt på sysselsättningen direkt när de blir valda. Lagstiftning, implementering och nödvändiga förändringar i folks beteenden ska man nog räkna med tar uppåt ett år. Det är inte heller rimligt att jämföra olika tidpunkter på året med varandra då sysselsättning i viss mån kan vara säsongsberoende. Hur ser det då ut om vi jämför siffrorna som de var efter ett år med borgerligt styre med de senaste siffrorna från samma månad.

Procentuell förändring i sysselsättningen från september 2007 tillseptember 2011
män 15-19 år

-4,5

20-24 år

-5,4

25-34 år

-1,6

35-44 år

0,8

45-54 år

2,2

55-64 år

3,3

65-74 år

-0,2

totalt 15-74 år

-1,1

totalt 16-64 år

-0,2

kvinnor 15-19 år

-1,7

20-24 år

0,6

25-34 år

-0,4

35-44 år

0,3

45-54 år

1,5

55-64 år

3,2

65-74 år

0,4

totalt 15-74 år

-0,3

totalt 16-64 år

0,7

totalt 15-19 år

-3,1

20-24 år

-2,5

25-34 år

-1

35-44 år

0,5

45-54 år

1,8

55-64 år

3,2

65-74 år

0,2

totalt 15-74 år

-0,6

totalt 16-64 år

0,2

Samma bild kvarstår då även om den blir lite mindre tydlig och om man väljer att definiera totalen som 16-64 år (varför man nu skulle göra det?) kan man mena att det finns en väldigt liten sysselsättningsökning.

Man kan naturligtvis göra massor med olika jämförelser och debattera vilka mätpunkter man bör använda. Det går säkert att skapa en jämförelse vid en given månad 2007 och 2011 där man kan visa på både bättre och sämre sysselsättningsutveckling än vad jag gör i tabellen ovan. Det finns också ett antal faktorer (krisen, demografisk utveckling, o.s.v.) som man kan använda för att komplicera bilden eller som grund för att hävda att jämförelserna inte är speciellt intressanta. Det är dock inte rimligt att, som Hanif implicit gör, hävda att statistiken visar att det under alliansens tid vid makten skett en treprocentig sysselsättningsökning i alla åldergrupper.

Dela