Hanif och sysselsättningen

Written by on 28 april, 2012 in Arbetsmarknad - 28 Comments

Hanif Bali postade i dagarna ett lite roligt inlägg på sin blogg där han klippt och klistrat ihop något som skulle kunna vara ett förödande slag mot en av Socialdemokraterna central argumentationslinjer, att sysselsättningen i Sverige har minskat under borgarnas tid vid makten. Hanif menar att sysselsättningen inte alls har minskat, varken i absoluta tal eller i andel av befolkningen, i alla fall inte om man delar upp befolkningen i subgrupper. Som grund för detta visar han upp siffror från vilka man kan utläsa att sysselsättningen, i alla åldersgrupper (15-24, 25-64 och 65-74), har ökat med runt 3 procent sedan 2006.

Att dela upp befolkningen på detta sätt kan diskuteras men det är inte orimligt då man genom att göra så kan komma runt det som kallas Simpsons paradox (som Hannes Malmberg förklarat förtjänstfullt här). Kortfattat kan man förklara paradoxen med att man, om man tittar på förändringar på totalen kan få en felaktig bild kring vad som pågår då olika subgruppers relativa storlek kan ha ändrats över mätperioden. Om vi ska fokusera på sysselsättning kan det handla om att grupper med låg sysselsättningsnivå (unga och äldre) har växt som andel av befolkningen och att det därför, på totalen ser ut som att sysselsättningen har minskat även då sysselsättningen har ökat inom varje enskild grupp.

Det huvudsakliga problemet med Hanifs argumentation är istället att han använder fel mätpunkter. Han jämför mars 2006 med mars i år. Den borgerliga alliansen vann dock inte valet förens i september 2006. Hanif räknar därmed in ett antal månader med socialdemokratiskt styre i sin jämförelse. Låt oss börja med att titta vad som hände med sysselsättningen under dessa månader. Jag redovisar alla subgrupper och totaler för att vara säker på att inte missa något. Uppgifterna i alla tabeller är hämtade från SCB:s arbetskraftsundersökningar.

Procentuell förändring i sysselsättning mellan mars 2006 och september 2006.
män 15-19 år

5,4
20-24 år

4,3
25-34 år

2,6
35-44 år

1,6
45-54 år

1,7
55-64 år

-0,4
65-74 år

2,8
totalt 15-74 år

2
totalt 16-64 år

1,7
kvinnor 15-19 år

1,2
20-24 år

7,3
25-34 år

-0,1
35-44 år

2
45-54 år

1,1
55-64 år

-2,9
65-74 år

0,4
totalt 15-74 år

0,7
totalt 16-64 år

0,7
totalt 15-19 år

3,3
20-24 år

5,7
25-34 år

1,2
35-44 år

1,8
45-54 år

1,4
55-64 år

-1,6
65-74 år

1,6
totalt 15-74 år

1,3
totalt 16-64 år

1,2

Sysselsättningen ökade under denna period i nästan alla subgrupper och den totala ökningen i sysselsättningen var över en procent. Frågan blir då, om vi inte räknar med denna period, vad händer med Hanifs siffror?

Procentuell förändring i sysselsättningen från regeringsskiftet 2006 tills idag
män 15-19 år

-9,6
20-24 år

-5
25-34 år

-1,4
35-44 år

-1,6
45-54 år

2
55-64 år

3,4
65-74 år

0,8
totalt 15-74 år

-2,1
totalt 16-64 år

-1,2
kvinnor 15-19 år

0,7
20-24 år

3,5
25-34 år

0,4
35-44 år

2,7
45-54 år

0,5
55-64 år

1,1
65-74 år

3,7
totalt 15-74 år

0,3
totalt 16-64 år

1
totalt 15-19 år

-4,6
20-24 år

-0,9
25-34 år

-0,5
35-44 år

0,5
45-54 år

1,2
55-64 år

2,2
65-74 år

2,4
totalt 15-74 år

-0,9
totalt 16-64 år

-0,1

Att sysselsättningen i alla subgrupper skulle ha ökar verkar helt plötsligt inte längre sant, framförallt blir det tydlig att sysselsättningen hos yngre personer gått ner under perioden. Även på totalen verkar sysselsättningen ha gått ner.

Är detta då en rättvis jämförelse? Kanske inte, framförallt är det osannolikt att tro att en ny regering kommer ha effekt på sysselsättningen direkt när de blir valda. Lagstiftning, implementering och nödvändiga förändringar i folks beteenden ska man nog räkna med tar uppåt ett år. Det är inte heller rimligt att jämföra olika tidpunkter på året med varandra då sysselsättning i viss mån kan vara säsongsberoende. Hur ser det då ut om vi jämför siffrorna som de var efter ett år med borgerligt styre med de senaste siffrorna från samma månad.

Procentuell förändring i sysselsättningen från september 2007 tillseptember 2011
män 15-19 år

-4,5
20-24 år

-5,4
25-34 år

-1,6
35-44 år

0,8
45-54 år

2,2
55-64 år

3,3
65-74 år

-0,2
totalt 15-74 år

-1,1
totalt 16-64 år

-0,2
kvinnor 15-19 år

-1,7
20-24 år

0,6
25-34 år

-0,4
35-44 år

0,3
45-54 år

1,5
55-64 år

3,2
65-74 år

0,4
totalt 15-74 år

-0,3
totalt 16-64 år

0,7
totalt 15-19 år

-3,1
20-24 år

-2,5
25-34 år

-1
35-44 år

0,5
45-54 år

1,8
55-64 år

3,2
65-74 år

0,2
totalt 15-74 år

-0,6
totalt 16-64 år

0,2

Samma bild kvarstår då även om den blir lite mindre tydlig och om man väljer att definiera totalen som 16-64 år (varför man nu skulle göra det?) kan man mena att det finns en väldigt liten sysselsättningsökning.

Man kan naturligtvis göra massor med olika jämförelser och debattera vilka mätpunkter man bör använda. Det går säkert att skapa en jämförelse vid en given månad 2007 och 2011 där man kan visa på både bättre och sämre sysselsättningsutveckling än vad jag gör i tabellen ovan. Det finns också ett antal faktorer (krisen, demografisk utveckling, o.s.v.) som man kan använda för att komplicera bilden eller som grund för att hävda att jämförelserna inte är speciellt intressanta. Det är dock inte rimligt att, som Hanif implicit gör, hävda att statistiken visar att det under alliansens tid vid makten skett en treprocentig sysselsättningsökning i alla åldergrupper.

About the Author

Dany Kessel läser forskarutbildningen i nationalekonomi på Stockholms Universitet.

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=675423173 Johan Björstad

    Som vanligt är Dany Kessel briljant i sin förmåga att på ett lågmält resonerande sätt dissekera andras påståenden. Själv tyckte jag visserligen att Hanis inlägg var roligt, men jag tänkte inte ens på att siffrorna var från tiden före maktskiftet. Som borgerlig väljare bävar man inför tanken på att (s) skulle kunna börja rekrytera folk som Dany. Vi har blivit bortskämda med att se Veronica Palm, Ibrahim Baylan, Håkan Juholt mfl.

  • Oskar Taxen

    Otroligt bra – du kommer att gå långt Danny Kessel.

  • http://antropomorf.se Dreadnallen

    Tack för en initierat och välformulerad slakt av detta minst sagt tvivelaktiga sätt att använda sig av statistiken. Hanif Bali försökte sig med varierande framgång på att trolla med siffrorna redan i mars: http://www.facebook.com/hanif.bali/posts/10150572367525686

  • Niklas Af Karlsson

    Mycket fin översyn. Det är bra att titta på presenterade siffror, tyvärr så verkar vår bias okritiskt upprepa påståenden om dom passar våra politiska motiv. 

  • http://www.facebook.com/people/Susanne-Ringskog-Vagnhammar/100003105937934 Susanne Ringskog Vagnhammar

    Snyggt och elegant!

  • http://twitter.com/4nk4n Ankan

    Mycket sakligt och begripligt – like a KING! ;P

  • Anonym

    Det kan ju finnas en poäng med att jämföra samma månader med varandra, i september kan ju då Hanif göra en ny jämförelse. Sedan är det ju förstås annat än regeringsinnehavet som spelar in, som konjunkturläget (ja, framför allt kan man säga). Vi hade en sysselsättningsminskning 2008-2009 till följd av en mycket krafting lånkonjunktur. BNP backade kraftigt, enligt SCB den sämsta utvecklingen sedan andra världskriget. 

    Politiker i opposition generellt brukar driva tesen att allt dåligt som inträffat under mandatperioden beror på sittande regering, medan allt som är bra beror på världskonjunktur och på tidigare (egna) regeringar.

    Politiker i regeringsställning driver gärna motsatsen: Det som är bra kan hänföras till regeringen, medan det som är dåligt beror på världskonjunkturen och tidigare regeringar.  

    Ser faktiskt rätt märkligt ut att den procentuella sysselsättningsförändringen för kvinnor i produktiv ålder skulle vara positiv jämfört med högkonjunkturåret 2007 precis före kraschen. Hur kan det komma sig? 

    • Dany

      Jag tror att på kort sikt har politiker ganska begränsad möjlighet att påverka sysselsättningen, det är ett långsiktigt och strukturellt arbete. Jag tror också att externa faktorer påverkar även om jag tror att krisens sysselsättningseffekter är överskattade. De stabila statsfinanserna, ansvarstagande avtal och den rörliga växelkursen gjorde att konsekvenserna inte blev så stora. Jag tycker det ser ut som att sysselsättningen återhämtat sig 2011 och under 2011 hade vi egentligen mer av en högkonjunkturer än vi hade 2007. Hade jag jämfört 2007 med 2009 hade jag uppenbarligen varit orättvis mot regeringen, 2007 med 2011 är dock detta inte riktigt lika klart, deras strukturrefomer har haft tid på sig att slå igenom och 2011 var ett bra år. 

      Sen håller jag med dig att man inte kan skylla allt på sittande regering eller att sittande regering kan ta på sig äran för allt bra som händer men i min värld hade siffrorna ovan behövt vara några procent högre för att arbetslinjen som helhet skulle vara trovärdig. Grupperna där man verkar kunna se de största positiva förändringarna i sysselsättning är gruppen 55-64, jag vet inte exakt varför det är så, kan vara morötter och piskor som fått denna grupp att stanna på arbetsmarknaden längre. Det kan också en naturlig utveckling, folk jobbar allt längre över tid eftersom folk blir friskare och friskare. Har läst någonstans att vart tionde år ökar den faktiska pensionsåldern med ett år, mellan 2007 och 2011 borde man då ha en ökning på ett halvår vilket borde motsvara en sysselsättningsökning på ett antal procentenheter i denna grupp. 

      • Anonym

        Ja, högre verklig pensionsålder låter som en rimlig förklaring. I grupperna 35-44 samt 45-54 år som också uppvisar positiv ökning av sysselsättningsgraden kanske minskad sjukskrivning finns. 

        I USA talar Obamaadministrationen om att en större andel av befolkningen nu söker sig till arbetsmarknaden, vilket skulle förklara att sysselsättningen ökar trots att arbetslösheten inte sjunker (fler jobb, men fler som konkurrerar också om dem). Det kan vara ett liknande förhållande här som då också en förklaring.

    • Apanap

      Att jämföra olika månader blir vilseledande om man inte säsongsjusterar siffrorna. Sysselsättnignen är ”alltid” högre under hösten än under våren.

  • http://twitter.com/isabelsorensen Isabel W. Sörensen

    Väldigt intressanta siffror som alltid VHRPDH! Jag undrar dock över en möjlig förklaring till att att den procentuella förändringen i sysselsättning för män mellan 15-24 år minskat med 14,6 % från regeringsskiftet till idag och för kvinnor mellan 15-24 år har den däremot ökat med 4,2 %. Kan detta bero på ett ökat antal studerande, speciellt bland kvinnor? Eller är det så att regeringens jämställdhetspolitik är de facto befintlig? På vilket sätt är då nästa fråga.

    Det vore intressant att veta hur många unga som generellt sett är på väg till en trygg framtid och hur många som försvinner på vägen. Har själv träffat på många som stoppas undan i hopsnickrade folkhögskoleutbildningar och kombinerade socialtjänst/utbildningssatsningar utan nämnvärt innehåll för att inte hamna i arbetslöshetsstatistiken. Utbildning är bra men inte om den är meningslös. Dock är det nog rätt svårt att ta reda på men en utmaning är aldrig fel! Hellre svårt och rätt än enkelt och fel.

    Bra analys. Fortsätt att granska, ni frivilliga journalister av samtiden.

    • Dany

      Hej Isabel, 

      Jämförelsen som du tittar på är inte säsongsjusterad vilket gör att det kan bli lite vanskligt att uttala sig om enskilda subgrupper. Tittar man dock på den nedersta tabellen där jag jämför september med september kvarstår dock mönstret du talar om. Sysselsättningen för män under 24 verkar ha sjunkit med ungefär 5 % i genomsnitt (man kan inte bara addera siffrorna för åldergrupperna, man måste också dela över med antal grupper för att få en ungefärlig siffra) medan det för kvinnor i samma ålderskategorier inte verkar ha skett en nedgång. Min gissning är att förklaringen till detta inte står att finna i regeringens politik utan snarare i strukturomvandlingen och skolan misslyckande. För dem som kommer ut idag från skolan med imkompletta betyg är en större andel män samtidigt som typiskt ”manliga” jobb man kan göra utan gymnaisekompetens eller högre minskat mycket mer än de typiskt ”kvinnliga”. Tittar man på kvinnor och män överlag finns det inte några supertydliga skillnader vilket gör att det är svårt att se att det skulle vara den övergripande jämställdhetspolitiken som gjort skillnad. 

      • http://twitter.com/isabelsorensen Isabel W. Sörensen

        Tack för svar Dany!

        Intressant med statistik alltså. Håller med om att den övergripande jämställdhetspolitiken lyst med sin frånvaro. Kom på att en ledtråd säkert finns i den forskning om unga som hoppar av skolan (Skolverket) och ungas psykiska ohälsa (Kungliga Hälsoutskottet och Socialstyrelsen) som visar på att just pojkar drabbas hårdare då de använder en psykologisk förvarsmekanism för att skydda sig själv från sina skolmisslyckanden vilket således ökar på de externa problemen: de fortsätter att misslyckas = en ond cirkel har skapats. Jag undrar dock om detta förhållande inte långsiktigt kommer att planas ut på grund av den ojämställda arbetsmarknaden? Antar att vi får vänta och se. Sammantaget är det uppenbart att krafttag behöver tas för att åtgärda arbetslösheten. Vad tycker du om Socialdemokraternas skuggbudget i den frågan?

  • Sofia B. Donner

    Måste älska  nationalekonomer! :)

  • http://twitter.com/celer1ty celerity

    Man kan också se på sysselsättningsgraden.

  • Gun Andersson

    Det är utmärkt att få dina siffror nu förstår jag hur det går att få så olika resultat. Visserligen har vi blivit vana vid att moderaterna stjäl historiebeskrivning men att man även utnyttjar regeringstid från socialdemokraterna är väl ändå att gå för långt.
    Mina kunskaper är numera för små om skatter och jobbavdrag men kan du inte förklara för mig hur en undersköterska skall glädjas av extra pengarna när den högavlönade måste få mer per 1000-lapp. Jag är pensionär så jobbavdrag får jag inte. Nog är det väl så att statlig skatt är ca 20 % alltså 200 kr och kommunalskatt ca 30 %. Hur många undersköterskor betalar statlig skatt?
    Är inte detta också ett borgarnas räknetrix. Vore jag undersköterska skulle jag vara förbannad över orättvisan precis som pensionärena. Räkna för mig är du snäll.
    Mvh Gun Andersson Köping

    • Dany

      Hej Gun,

      Som du säger är den statliga skatten 20 %. Den är på inkomster över ungefär 400 000 kr per år, vilket motsvarar strax över 33 000 kr i månaden. Medellönen för undersköterskor tror jag ligger på mellan 19-20 000 (förutsatt att jobbar heltid). Utifrån detta blir min gissning att det är väldigt få undersköterskor som betalar statlig inkomstskatt. Sen är det också som du säger att de med högre inkomster har fått fler kronor i plånboken av skattesänkningarna som genomförts, när det kommer till andel av inkomsten är det dock lite mer komplicerat. Hur undersköterskan ska glädjas kan inte jag svara på för den politik som bedrivs är inte min, i mina ögon har han/hon inte mycket att glädjas över i den politik som bedrivs. 

      MVH
      Dany

    • Gun Andersson

      Tack för svaret. Det är verkligen inte heller min politik.
      Det jag också funderar över är om det inte är kommunerna och inte staten som får stå för de största kostnaderna. Hur är det då med det kommunala självstyret.Bor själv i en kommun som i 70 år styrts med socialdemokrater. Tror att kommunen skulle behöva de här pengarna till vården och skolan.
      Gun

      • Börje Carlsson

         Jobbskatteavdraget är egentligen ingen skattesänkning, inte heller ett avdrag. De flesta betalar inte statlig inkomstskatt, men jobbskatteavdraget som ju minskar inkomstskatten påverkar ändå inte kommunerna.

        Jobbskatteavdraget är egentligen ett statligt bidrag till löntagare till att betala de kommunala skatterna. Bidraget kvittas direkt hos Skatteverket.
        Exvis. Bruttolön 20 000, kommunalskatt 5000, jobbskatteavdrag 1000.

        Arbetsgivaren betalar in 4000 till skatteverket. kommun och landsting får 5000 kronor av Skatteverket. Resterande belopp täcks av övriga av statens skatteintäkter. Jobbskatteavdraget är alltså en utgiftspost för staten.

        Det är tveksamt att räkna  detta bidrag till de som har ett arbete som de kan försörja sig på som en sänkning av skattetrycket.  Man kunde lika gärna räkna bort barnbidraget från skatten och därmed minska skattetrycket med 12 miljarder.

        • Gun Andersson

          Tack Börje!
          Jag trodde nog det var så. M säger ju att vi inte skall leva på bidrag så de verkar byta namn på det. Allt utom A-kassa. MacDonalds med flera får bidrag för att betala löner till ungdomar. Krogar får bidrag för att driva sin rörelse.(Läs momssänkning. Tänk så många som kunde få ett kompetenslyft för de här pengarna.Vi måste satsa på forskning och innovation.
          Ungdomar kan behöva en puff för att utbilda sig till yrken där det behövs folk.
          Själv började jag arbeta på 50-talet när det var gott om jobb. Det var dock aldrig tal om att vägra ta de arbeten som fanns.Någonstans har det gått fel. Är en . del ungdomar bortskämda för att föräldrarna har det bättre i dag. Kanske beror det på att de gått utan arbete så länge att självkänslan helt försvunnet och de helt enkelt inte vågar.
          De flesta ungdomarna kämpar tappert.
          Jag betalar gärna skatt om pengarna går till ett solidariskt samhälle.

          • Fredriksson Le

            Varför tror du att ungdomar ”vägrar ta de arbeten som finns”. Har många ungdomar omkring mig, och sanningen är den att det inte finns jobb. Och skulle de mot all förmodan erbjudas arbete, så kan man inte neka utan att förlora all ersättning, även socialbidrag. Men som sagt, jag har aldrig hört talas om någon som nekar att ta jobb – tvärtom, alla chanser tas emot med uppsträckta händer! Tyvärr även ”praktikplatser” och gratis ”provjobbande” i butiker, restauranger med mera.

  • Pingback: Dagens länkar 2012-04-28 « claesleo

  • http://www.facebook.com/Victor.Jansson1 Victor Jansson

    Det här är ju pinsamt. Man räknar inte på det sättet för att då får man med säsongsvariationer. Skillnaden mellan Mars och Septemer är av nästan samma storlek varje år.

    • Dany Kessel

      Victor, jag förstår inte vad du menar. 

      • http://www.facebook.com/Victor.Jansson1 Victor Jansson

        Använder du 2007 blir det toppen på lågkonjukturen. Det normala är att välja datumet vald regering kommer in då. Inte som du, välja det sämsta möjliga startdatumet för jämförelse.

        Det är inte osannolikt att det har effekt i förväg. Företag som visste att Alliansen skulle in expandera nog bara av det skälet, kanske felaktigt också, men ideologiskt kan du inte neka att du vet på vilket block företagen vill att vi ska rösta. De finns de av oss som lever på att gissa vad politiker ska göra korrekt, eftersom de har sådan effekter på marknaderna.

        Jämför vi ”till idag” när du skrivit artikeln så plockar du upp säsongsvariationerna. Så det är inte heller helt korrekt.

        Så det är långt ärligare att välja Mars, för att inte få med säsongsvariationerna än att välja toppen på den globala lågkonjunktur. Anledningen till att sysselsättningen gått ner just hos yngre är för att du inte plockar upp alla som får sitt första jobb i September. I Mars har dock alla haft chansen på det deklareringsåret. Därmed den stora säsongsvariationen i de lägsta åldrarna.

        Anledningen för övrigt till att sysselsättningen går upp efter Mars generellt (eller Juni är det snarare) är att då började Sossarna en reform av försäkringskassan, som idag i media ”ägs” av alliansen (lite annan form). Då kom fler ut i arbete och det såg väldigt snyggt ut i arbetslöshetsstatistiken också för de räknades inte ens som arbetslösa förut. Man kunde således gå ifrån 3 ifrån 4 istället för 7 ifrån 8.

        • Dany_kessel

          Har du läst sista stycket i mitt inlägg?

          • http://www.facebook.com/Victor.Jansson1 Victor Jansson

            Ja, detta: ” Det är dock inte rimligt att, som Hanif implicit gör, hävda att statistiken visar att det under alliansens tid vid makten skett en treprocentig sysselsättningsökning i alla åldergrupper.”
            Är helt enkelt fel.

        • Anonym

          Men om det är så att det var lågkonjuktur 2007 får väl moderaterna hävda detta istället för att använda sig av ohederlig statistik.