OECD föreslår sänkta lägstalöner – men på skrala grunder

OECD föreslår sänkta lägstalöner – men på skrala grunder

Igår (2012-12-17) släpptes OECD Economic Surveys Sweden (2012). En sammanfattning finns att läsa här, och en webbaserad full version finns här.

OECD menar i denna rapport att lägstalöner är ett inträdeshinder på arbetsmarknaden för bland andra unga, att Sverige har höga lägstalöner internationellt sett, och följaktligen att lägstalönerna i Sverige bör sänkas, som en åtgärd för att minska exempelvis ungdomsarbetslöshet i Sverige. Jag vill med detta inlägg uppmana till försiktiga slutsatser utifrån OECD:s resonemang och slutsats.

Till att börja med vill jag påpeka att OECD:s urval kring lägstalöner är bristfälligt. Lägstalöner regleras antingen via kollektivavtal eller via lag. I Sverige regleras lägstalönerna via kollektivavtal, och i samtliga övriga länder i OECD:s urval regleras lägstalöner via lag. OECD påpekar detta förhållande, men tar ingen hänsyn till innebörden av det.

Det har gjorts påfallande få studier kring lägstalöner som inkluderar kollektivavtalade sådana. Per Skedinger (2007) menar ändock att det finns anledning att tro att lägstalöner i allmänhet är högre i länder där de regleras via kollektivavtal än i länder de där regleras via lag, och jag är beredd att hålla med honom. (Detta förhållande skulle bland annat kunna bero på att arbetstagarparten saknar sanktionsmöjlighet, och därmed har sämre förhandlingsstyrka, när lägstalöner regleras via lag.) Det ska också nämnas att OECD använder Skedinger (2007) som referens kring lägstalöner i sin rapport.

Att, som OECD gör i sin rapport, använda följande diagram för att indirekt mena att det finns utrymme för att sänka lägstalönen i Sverige, är alltså missvisande.

Diagram 1. Lägsta lönekostnaden som andel av medianlönekostnaden, 2010

Källa: OECD Labor Force Statistics; Skedinger, P. (2007); SCB och OECD:s egna beräkningar. Hämtad ur OECD Economic Surveys Sweden (2012), länkad ovan.

Utan att ge mig in på en allt för djup diskussion kring lägstalönens relation till sysselsättningsgraden och arbetslösheten vill jag peka på att forskningen är tunn på denna punkt, och att en påfallande stor majoritet av den forskning som har gjorts kring lägstalönens relation till antalet sysselsatta, som sagt, inte inkluderar kollektivavtalade lägstalöner. En av OECD:s få referenser, Skedinger (2002) (som OECD refererar till i 2006 års version), kan exempelvis inte påvisa något samband mellan sänkta lägstalöner och antalet sysselsatta.

OECD berör dock inget av detta i sin rapport, och problematiserar inte heller sin slutsats genom att också belysa positiva aspekter med skäliga lägstalöner, så som att undvika lönedumpning, utbredning av låglönemarknader och höjd produktivitet av arbetskraften. Därför vill jag mena att det är obetänkt av OECD att dra slutsatsen att lägstalönen i Sverige bör sänkas, som en åtgärd mot exempelvis ungdomsarbetslöshet.

Följande diagram ger oss ytterligare anledning att dra försiktiga slutsatser utifrån OECD:s förslag.

Diagram 2. Genomsnittlig ungdomsarbetslöshet i OECD-länder med kollektivavtalade lägstalöner, respektive i OECD-länderna med lagstadgade lägstalöner i OECD Economic Surveys Sweden (2012), 2004-2011Källa: OECD Labour market statistics: Labour force statistics by sex and age: indicators, OECD Employment and Labour Market Statistics (database). (egna beräkningar)

Dela