Näringslivets miljöinvesteringar är otillräckliga

Näringslivets miljöinvesteringar är otillräckliga

Klimatförändringarna är en av vår tids viktigaste frågor. Denna har fått förnyad aktualitet sedan FN:s senaste klimatrapport släpptes. Numera är vi säkrare än någonsin på att det är människans aktiviteter som ligger bakom höjningen av jordens medeltemperatur – och att konsekvenserna kommer att bli stora i en nära framtid.

Men än finns det möjligheter att agera, och detta ansvar ligger på alla samhällets aktörer. Näringslivet är en av de största aktörerna i samhället, och beräkningar visar att näringslivets nivå av investeringar måste mångfaldigas för att Sverige ska kunna klara av sina miljökrav.

Att kvantifiera effekterna av klimatförändringarna och de åtgärder som bör göras vållar stora problem. Vissa av dem är mer av en metodologisk karaktär, medan andra har normativa aspekter. Intressanta perspektiv framförs till exempel av Persson och Sterner i Ekonomisk Debatt (nr 4 2008).

Ett av de mest ambitiösa försöken att räkna på människans skador på miljön är den så kallade Sternrapporten (Stern Review on the Economics of Climate Change, 2006). Det är en rapport ledd av nationalekonomen Nicholas Stern på uppdrag av den brittiska regeringen. Där framkommer att de totala koldioxidutsläppen måste minska väldigt mycket för att vi ska undgå de mest dramatiska konsekvenserna av klimatförändringarna. Världens totala investeringar kommer att behöva uppgå till omkring 1 % av BNP per år för att vi ska klara av att minska koldioxidutsläppen och undvika de värsta scenarierna. Hur dessa kostnader ska fördelas globalt råder det delade meningar om i den offentliga debatten, men Stern menar på att de rika länderna borde stå för omkring 60-80 % av kostnaderna.

Givet dessa utgångspunkter kan man beräkna fram en god approximering av Sveriges del av denna globala miljöskuld. Sveriges andel av de rika ländernas BNP har legat runt 1 % de senaste åren (jag utgår dock här ifrån Världsbankens klassificering av höginkomstländer). Väger man detta mot de rika ländernas totala miljöskuld får man Sveriges miljöskuld.

Källa: Efter Stern och Världsbanken

En av de centrala aktörerna när det gäller klimatpåverkan i Sverige är näringslivet. Det är då rimligt att räkna fram hur stor deras totala del av denna skuld är. Här finns det flera olika metoder, men ett enkelt och robust sätt är att väga mot företagens andel av samhällets hela BNP. Denna siffra ligger ganska stabilt runt 80 % per år, varpå den siffran blir en god utgångspunkt.

Miljöfrågan är oerhört komplex och det finns många olika sätt företag kan arbeta för att förbättra miljön och klimatet. SCB delar in så kallade miljöskyddskostnader i fyra kategorier: luft, vatten, avfall och övrigt. Just dessa beräkningar är fokuserade på koldioxidutsläppen, varpå endast miljöskyddskostnaderna för luft kommer att beaktas. Näringslivets totala investeringar och kostnader summeras och får betraktas som dess miljöinvesteringar. Delas miljöinvesteringarna på det svenska näringslivets framräknade miljöskuld får man en god approximation av näringslivets investeringsgrad.

Näringslivets investeringsgrad visar sig vara väldigt låg: Miljöinvesteringarna är bara mellan 9 % och 12 % av företagens miljöskuld (variationen beror på hur stor andel av de totala miljökostnaderna de rika länderna bör ta på sig). Men dessa siffror bör betraktas med viss försiktighet då det råder stora mått av osäkerhet. Inte desto mindre är den uppenbara slutsatsen att investeringsnivån måste mångfaldigas – om än något exakt värde inte kan ges.

 


Källa: Efter Stern, Världsbanken och SCB

Dessa beräkningar visar klart att marknaden inte förmår lösa klimatfrågan själv. Staten måste gå in för att stimulera investeringar. Hur detta kan gå till finns det olika lösningar på. En metod är att konstruera statliga miljöfonder för att delfinansiera miljösatsningar (eventuellt finansierad via en höjning av bolagsskatten).

Källor och vidare läsning

Naturvårdsverkets sammanfattning av Sternrapporten
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5711-1.pdf
SCB, miljöskyddskostnader
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____178402.aspx
Världsbankens datamaterial
Inkomstklasser (uppdaterad sedan inlägget skrevs)
http://data.worldbank.org/about/country-classifications
Inkomstsiffror
http://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.CD

 

Dela