Har Annie Lööf räknat på det här?

Har Annie Lööf räknat på det här?

Näringsminister Annie Lööf sa i gårdagens agenda att hon har räknat på det här med sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga frågan är bara hur? Tidigare igår släppte hon även en debattartikel med siffror kring rabatten på ungdomsarbete som innehåller flera oklarheter.

Näringsministern hävdar för det första ett antal felaktigheter om effekterna av Socialdemokraternas skattereformer. För det andra ger hon hänvisningar till en egenbeställd undersökning som innehåller stora brister i utförandet på vilken hon sedan drar absurda slutsatser.

Debattartikeln inleds med en personlig observation från ett icke-angivet företag på en icke-angiven plats på den skånska landsbygden. Att använda detta som ett argument för skattesänkningar i 10-miljardersklassen finner vi något förbryllande. Vi har svårt att se att anekdotisk bevisföring alls borde ligga som grund i en skattepolitisk fråga.

Det första stora oklarheten gör sig redan när siffran 45 000 kronor/år dyker upp. Frågan är hur denna siffra ska tolkas. Vi kan börja med att jämföra med att regeringen annonserat ytterligare en sänkning av arbetsgivaravgiften från den 1 juli. Vi finner två rimliga tolkningsmöjligheter. Den första tolkningen är att Socialdemokraternas förslag jämförs med situationen idag. Detta skulle leda till en betydande överdrift av kostnaderna. Den andra tolkningen är att förslaget ska jämföras med Alliansens annonserade nya sänkning. Även detta visar på betydande skillnader jämfört med Lööfs beräkning om 45 000 kronor då det ger en underskattning av kostnaderna.

Först kan vi räkna på det första alternativet: om vi utgår i från att Annie jämför med dag, arbetsgivaravgift på 15,49% för ungdomar, så ger: SCB:s statistisk över grundlön och månadslön för ungdomar mellan 18-24 får vi fram att Lööf överskattar kostnaderna med mellan 3 000 till 7 000 kronor per ung och jobb (1).

Det andra alternativet, 10,21% arbetsgivaravgift, med SCB statistik ger 6 408 till 11 448 kronor mer än Annie Lööfs uträkning på 45 000 kronor. (2)

Lööf hävdar vidare att en skattehöjning från Socialdemokraternas sida skulle hota tusentals jobb. Den nu mer klassiska IFAU-rapporten visar att sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga skapat endast 6 000 till 10 000 jobb till en kostnad av tio miljarder. Så mycket pengar motsvarar i genomsnitt kostnader för 40 000 ungdomsjobb.(3) Det är som att köpa någonstans mellan sex till tio tusen Big Mac & Co för över 230 kronor styck (istället för 58 kr/styck). Det hoppas vi att varken Annie Lööf eller Anders Borg gör.

Så, till debattartikelns största oklarhet, den inköpta undersökningen. Till att börja med själva enkäten: 1 100 personer har fått svara på frågan om de tycker att företagens kostnader för att anställa unga borde öka. Föga förvånande anser en majoritet inte att kostnaderna bör ökas helt omotiverat. Vi är helt ense med Lööf att det inte finns något egenvärde i att staten på djävulskap ökar företagens kostnader att anställa ungdomar. Det stora felet är att frågan inte tar hänsyn till någon alternativkostnad. Frågan borde naturligtvis ha frågat vad en eventuell höjning skulle användas till. Svaren skulle nog ha blivit annorlunda om den frågade om slopad ungdomsrabatt tillsammans med satsningar på välfärden.

Slutligen, ministerns sista oklarhet är att hon redovisar 1,5 miljarder i ökade kostnader som ett motargument. Agenda intervjuade dock Niklas Kaunitz, en av forskarna bakom IFAU-studien som varit med och tagit fram siffran. Han menar att reformen borde kunna ses som ett bidrag till företagen då de jobbskapande effekterna har varit otroligt små.(4)

Annie Lööf sade i kvällens Agenda att hon hade räknat på detta. Vi vågar ödmjukt påstå att hon inte gjort det. Men en sak är vi och Lööf överens om: ”I höstens val ligger skillnaden i synen på jobben”, vi vill till exempel inte betala 230 kronor för en Big Mac & Co.

1. Siffrorna baserar sig på grundlönen och månadslönen utifrån SCB lönestatistik för unga i alla
sektorer och en ökning av arbetsgivaravgiften på 15,49%.

Vid en grundlön på 20 400 kronor per månad ger en ökning av arbetsgivaravgiften med 15,49 %
en ökning av de totala lönekostnaderna på 37 920 kronor per år. På motsvarande sätt ger en
månadslön om 22 400 kronor en ökning med 41 640 kronor per år. Detta ger i sin tur en
felmarginal jämfört med Lööfs beräkningar om ungefär 3360 till 7080 kronor per år.

2. Intervallet räknas ut som i punkt 1 fast med antagande om att skillnaden mellan ordinarie, 31,42%, och den förväntade sänkningen 1 juni, 10,21% är 21,21%.

3. Siffrorna är tagna från IFAU:s rapport. Den genomsnittliga kostnaden för ungdomsjobb baseras på dess punktskattning av skattesänkningen om 1,1 miljoner kronor per jobb.

http://ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-26-Sankta-arbetsgivaravgifter-for-unga.pdf

4. Agenda intervju med Niklas Kaunitz, 2:00 in i klippet

Bilden kommer från SVT Agenda

Dela