Hanif Bali och statistiken, del 3

Hanif Bali och statistiken, del 3

Riksdagsledamoten Hanif Bali (M) skrev nyligen ett inlägg om den svenska arbetsmarknadens utveckling under regeringen Reinfeldt. I förra inlägget skrev vi om hur Balis siffror inte stämmer överrens med de data som SCB presenterar och som han dessutom anger som källa. Hursomhelst så finns det mer problem med hans framställning än vilka siffror han använde. I det här inlägget ska vi behandla problemen med de beräkningsmetoder han valt att använda.

Bali visar i sina beräkningar att såväl antalet sysselsatta som sysselsättningsgraden har ökat mellan 2006 och 2014. Han väljer att jämföra april 2006 med april 2014. Detta är problematiskt då april 2006 knappast kan anses vara ett bra mått på den tidigare socialdemokratiska regeringens prestation, då den satt kvar till september samma år. Frågan blir då mellan vilka tidpunkter jämförelsen bör göras. Svaret är inte helt okomplicerat.

Ett gott första val är att jämföra september 2006 med i dag, eftersom det var i september regeringen Persson avgick.

Sysseslästtningsgrad 1.pngKälla: SCB

 Denna beräkning skulle tyda på en viss ökning av sysselsättningsgraden. Men inte heller detta är en rättvis jämförelse. Dels är det problematiskt att jämföra olika månader med varandra då sysselsättningsgraden påverkas av säsongsfaktorer som är svåra att helt rensa bort, dels kom fortfarande förslag från den tidigare regeringen att verka även efter september 2006.

Med andra ord är det svårt att hitta två perfekta datum att jämföra. I brist på detta får istället flera olika tidpunkter användas. Används exempelvis februari som jämförelsemånad visar det sig att sysselsättningsgraden sjunkit med alla tre mätmetoder. Andra mätpunkter ger istället andra svar.

Sysselsättning 2.pngKälla: SCB

Men det ger inte heller så mycket att bara jämföra datapunkter, då sysselsättningsgraden påverkas av massvis av andra makrofaktorer, många av de globala och långt bortom den svenska regeringens beslutsram.

Det vi dock kan konstatera genom att titta på den övergripande bilden är följande: Trots att regeringen gjort stora skattesänkningar så har den inte förmått leda till en varaktigt högre sysselsättningsgrad. Data verkar tyda på att den skattesänkningspolitik som har förts inte har gett någon nämnbar effekt på syselsättningsgraden över tid. Till viss del kan detta förklaras av den allmänna ekonomiska nedgången i samband med finanskrisen.

Sysselsättningsgradens utveckling

Källa: SCB

Till syvende och sist finns det dock mer att säga om svensk arbetsmarknad än det som syns i en enskild kvot. Arbetslösheten är ett annat centralt mått, och särskilt betydelsefull blir den om man bryter ned den på olika grupper. Denna djupdykning lämnar vi dock för en annan gång.

Dela