Arbetsgivaravgifter, del 1: Forskning och historia

Arbetsgivaravgifter, del 1: Forskning och historia

Redan innan arbetsgivaravgiften för unga sänktes för första gången 2007 i proposition 2006/07:84 varnade många ekonomer för att sänkningen skulle bli dyr och ineffektiv. Alla liknande försök hade misslyckats. Regeringen valde efter den första sänkningen dessutom att gå vidare och sänka arbetsgivaravgiften för unga igen år 2009, trots att kritiken växte. 2013 dömde även Insitutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ut sänkningen totalt, men regeringen väljer ändå att lägga förslag om att sänka arbetsgivaravgiften på nytt. Denna gång är kritiken i remissvaren omfattande. Den samlade oppositionen röstar ned förslaget och vi klarar oss undan en tredje dyr och ineffektiv skattesänkning.

Tidigare studier

Redan 1997 infördes en form av generell sänkning av socialavgifterna riktade mot små företag. Sänkningen av arbetsgivaravgiften innebar att arbetsgivare fick göra ett särskilt avdrag i den ungefärliga storleksordningen 30 000 kronor. Syftet var att stimulera nyanställning i mycket små företag. Sänkningen innebar en kostnad om cirka 5 – 6,5  miljarder kronor per år. Efter mycket kritik avskaffades sänkningen av den nuvarande regeringen och upphörde att gälla år 2008.

2002 genomfördes ett försök med att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar i Norrlands inland och inre Svealand. Utvärderingen som gjordes 2008 av ekonomerna Helge Bennmarker, Erik Mellander och Björn Öckert visade då att det inte gick att påvisa några större effekter på sysselsättningen bland unga som en följd av sänkningen. Det enda som gick att visa med svag statistisk säkerhet var en ytterst marginell ökning av jobb för unga till en kostnad på över 800 000 kronor per jobb. Man såg dock tydligt en liten ökning av lönerna för de unga anställda.

2006 gjordes ett liknade försök i norra Finland där arbetsgivaravgiften sänktes med 3 – 6 % under tre år. Ossi Korkeamäki och Uusitalo Roope studerade den sänkningen och landar i samma slutsatser som Bennmarker et al. De ungas löner ökar något men arbetslösheten påverkades inte nämnvärt.

Införandet

2007 genomfördes den första sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga med 33 %. Redan 2008 konstaterade Riksrevisionen att sänkningen troligtvis är dyr och ineffektiv i rapporten “Sänkta socialavgifter – för vem och till vilket pris?”

Regeringen valde trots detta att 2009 sänka arbetsgivaravgiften ytterligare ett steg till hälften för personer under 26 år. Föga förvånande kritiserades förslaget, bla. i en remiss från Konjunkturinstitutet. Konjunkturinstitutet förutspådde att sänkningen av arbetsgivaravgiften på kort sikt skulle leda till en ytterst liten ökning av antalet jobb i näringslivet och att dessa marginella jobbskapande effekter på längre sikt skulle urholkas av löneökningar.

2011 påpekade även Finanspolitiska rådet, under ledning av Lars Calmfors att sänkta arbetsgivaravgifterna för unga är ett mycket kostsamt sätt att få in unga på arbetsmarknaden.

Efter införandet

DN gjorde en sammanställning 2012 där de tittat på hur stor del den halverade arbetsgivaravgiften var av den totala lönekostnaden i olika branscher. En av få slutsatser man kan dra av denna är att hotell- och restaurangbranschen otvivelaktigt är den bransch som gynnats mest av sänkningen.

Källa: http://www.dn.se/ekonomi/dyr-reform-har-skapat-fa-nya-jobb/

Vintern 2013 släppte IFAU rapporten “Sänkta arbetsgivaravgifter för unga” författad av Johan Egebark och Niklas Kaunitz. Den visade att sänkningen skapat mellan 6 000 – 10 000 jobb till en kostnad av omkring 1 – 1,6 miljoner kronor per jobb. I samband med rapportsläppet kommenterade Niklas Kaunitz i Agenda sänkningen med att den visat sig bli en rabatt för arbetsgivaren istället för en väg in för unga på arbetsmarknaden.

Anders Borg kommenterade dock IFAU:s resultat med att han tyckte att reformen inte alls varit för dyr. Vidare menar Borg att förslagen från Socialdemokraterna skulle vara änny dyrare. Efter detta valde Anders Borg i sin vårbudget 2014 att föreslå ytterligare en sänkning av arbetsgivaravgiften. Mer om det förslaget kan läsas här.

När förslaget om ytterligare sänkningar skickats ut på remiss är kritiken svidande och enstämmig. Ekonomistyrningsverket, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet var bland de mest tongivande aktörerna som dels konstaterade att den tidigare sänkningen inte gett önskad effekt, dels att en vidare sänkning inte skulle vara ekonomiskt försvarbart. Förslaget om ytterligare sänkningar röstades till slut ner i skatteutskottet.

Idag så kostar sänkningen ca 10 miljarder per år eller 1 – 1,6 miljoner per nytt jobb. För samma belopp skulle vi kunna anställa drygt 32 000 nya lärare eller knappt 35 000 nya sjuksköterskor. På så sätt skulle vi kunna använda det offentliga medel på ett betydligt mer effektivt sätt. Detta slöseri måste få ett slut nu.

Källor

(1) http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1734/RiR_2008_16.pdf
(2) http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2008/r08-16.pdf
(3) http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2006/wp06-10.pdf
(4) http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1734/RiR_2008_16.pdf
(5) http://www.konj.se/download/18.70c52033121865b13988000104844/Syssels%C3%A4ttningseffekter+av+s%C3%A4nkta+arbetsgivaravgifter.pdf
(6)http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.34d8785812fd178ec9480004274/1377195307939/Svensk+finanspolitik+2011.pdf
(7) http://www.dn.se/ekonomi/dyr-reform-har-skapat-fa-nya-jobb/
(8) http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-26-Sankta-arbetsgivaravgifter-for-unga.pdf
(9) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5740110
(10) http://www.lonestatistik.se/

Dela