Tillåter ekonomin Reinfeldt och Borg?

Written by on 24 augusti, 2014 in Finans- & penningpolitik - 5 Comments

När statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg tidigare har talat om skattesänkningar har uttrycket ”om ekonomin tillåter” ofta dykt upp. Men vad betyder det egentligen och, viktigare, har de agerat i enlighet med sina egna ord?

Att politiker följer upp en så tydlig huvudsats som ”Vi tänker sänka skatten” med en så vagt formulerad bisats som ”om ekonomin tillåter” fyller, såsom vi ser det, bara en rimlig funktion: det gör svårare att utvärdera huruvida politikern håller sina löften. Om det inte är klart definierat vad ”om ekonomin tillåter” betyder blir det närmast omöjligt att veta om olika finanspolitiska reformer verkligen är i linje med vad politiker har lovat.

Finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt har vid upprepade tillfällen använt sig av denna sortens otydliga formuleringar. Jobbskatteavdragen, RUT- och ROT-avdraget, avskaffandet av fastighetsskatten, den sänkta bolagsskatten, sänkningen av restaurangmomsen – om alla dessa reformer sades att de endast skulle genomföras om ekonomin tillät det.

För att kunna utvärdera regeringens reformer är det alltså av yttersta vikt att definiera formuleringen ”om ekonomin tillåter”. En rimlig definition i sammanhanget är den som faktiskt använts av finansministern själv: reformer är tillåtna om de uppfyller de krav och begränsningar som det finanspolitiska ramverket påbjuder. Ett ramverk som finansministern gärna påpekar att han har varit med och stärkt.

Det finanspolitiska ramverket består av tre delar: ett överskottsmål, ett utgiftstak för statsbudgeten och ett kommunalt balanskrav. I det här sammanhanget är det överskottsmålet som är relevant. Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns inkomster minus utgifter ska motsvara 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. I SVT:s ekonomidebatt år 2010 var finansministern extra tydlig: ”Det blir inga skattesänkningar förrän vi är klara med överskotten.”. Frågan är alltså: har Reinfeldt och Borg hållit detta löfte?

I sin rapport Konjunkturläget Juni 2014 beskriver konjunkturinstitutet hur skatterna beräknas behöva höjas med 120 miljarder kronor 2015-2018 för att Sverige ska klara överskottsmålet vid ett bibehållet offentligt åtagande. Enligt dessa beräkningar har Sverige därmed en läng väg att gå för att klara överskottsmålet. Även Ekonomistyrningsverket och Finanspolitiska rådet är tydliga: Överskottsmålet nås inte. Underskotten är alltför stora:

Underskott i offentligt finansiellt sparande i miljarder kronor

Grafen visar underskott i offentligt finansiellt sparande i miljarder kronor

Även om Fredrik Reinfeldt och Anders Borg så sent som igår talade om skattehöjningar, bland annat riktade mot banksektorn och fastighetsbranschen, kommer dessa förslag inte i närheten av de 120 miljarder kronor som behövs. Det verkar helt enkelt vara så att stats- och finansministern har bestämt sig för att blunda för det faktum att vi är på väg att missa överskottsmålet.

Regeringens skattesänkningar tycks alltså ha genomförts utan att hänsyn har tagits till ”om ekonomin tillåter det”. Kanske finns det en rimligare fråga att ställa sig: Tillåter ekonomin Reinfeldt och Borg?

David Hakula, ordförande SEK och ekonomistudent på Handelshögskolan i Stockholm
Magnus Irie, aktiv i SEK och ekonomi- och matematikstudent

About the Author

Magnus Irie studerar matematik och nationalekonomi vid Stockholms universitet.

  • Namn

    Vi har >7 % arbetslöshet, överskott i statsfinanserna vore katastrofalt dåligt – och att *sträva* efter överskott vore rent ut sagt inkompetent. Varför beskriver den här artikeln överskottsmålet som om det vore något positivt?

    • Tommy

      FYI. Nyliberalism skapar arbetslöshet, fråga bara Milton Friedman så berättar han om att skjortbutikens hyllor (tillgänglig arbetskraft) måste vara fulla.

  • Namn

    Jag menar inte att dumförklara bloggarna, ni förstår säkert också ovanstående. Det jag menar är att diskussionen bör aldrig ens ta minsta hänsyn till ”överskottsmål” och sådana dumheter. Det bidrar bara till rökridåerna får fortsätta skymma det som faktiskt spelar roll – att sänka arbetslöshet, se till att arbetare tar del av merparten av all produktivitetsvinster, etc

  • Namn

    Jag menar inte att dumförklara bloggarna, ni förstår säkert också ovanstående. Det jag menar är att diskussionen bör aldrig ens ta minsta hänsyn till ”överskottsmål” och sådana dumheter. Det bidrar bara till rökridåerna får fortsätta skymma det som faktiskt spelar roll – att sänka arbetslöshet, se till att arbetare tar del av merparten av all produktivitetsvinster, etc

  • Gunnar