Siffertrixandet med flyktingpolitiken

Siffertrixandet med flyktingpolitiken


Moderaterna drar stora växlar av att Migrationsverket begär ökade anslag fram till 2018. Det finns dock problem med att räkna ihop siffror över flera år på det sättet. Vidare är Migrationsverkets siffror inte särskilt betydelsefulla i relation till de skattehöjningar Konjunkturinstitutet beräknar att regeringen kommer behöva göra för att klara välfärden och överskottsmålet. Till sist är det märkligt att Moderaterna undviker att lyfta fram osäkerheter rörande andra fenomen, som BNP eller arbetslösheten.

1. Problemet med att summera kostnader över flera år

Migrationsverket reviderade sina prognoser för framtida kostnader för flyktingmottagande. Myndigheten beräknar att den totalt kommer att behöva 33 miljarder mer fram till 2018. Det är detta belopp som Moderaterna pratat om och ställt mot reformer i välfärden.

Men det är inte ekonomiskt rimligt att summera förväntade utgifter över tid på det här viset (för en genomgång av teorin kring pengar och tid, se exempelvis Corporate Finance av Berk och DeMarzo). Pengar vid olika tidpunkter har olika värde: 9,36 miljarder år 2014 är inte lika mycket värt som 9,36 miljarder år 2018, så därför kan man inte bara slå ihop siffror hur som helst.

Att Moderaterna väljer att lägga fram förändringen för kostnaderna för flyktingmottagande som en totalsumma är därför märkligt. Det är få budgetposter som diskuteras på det viset. För att sätta detta i perspektiv skulle man lika gärna kunnat säga att Moderaterna sänkt skatten med 687 miljarder sedan 2006.

2. 120 miljarder i intäkter saknas 2018

I juni 2014 släppte Konjunkturinstitutet, KI, sin kvartalsrapport om konjunkturläget i Sverige. I prognosen skriver KI: “Vid bibehållet offentligt åtagande beräknar Konjunkturinstitutet att det kommer behövas skattehöjningar om ca 120 miljarder kronor fram till år 2018 för att klara överskottsmålet.“

Enligt Migrationsverkets rapport beräknas kostnaderna öka med 9,36 miljarder år 2018, vilken är en obetydligt liten siffra jämfört medge enorma underskott som Borg långsamt byggt upp genom vidlyftiga skattesänkningar. Borg har dock noga undvikit att kommentera de 120 miljarder som saknas år 2018 utan fokuserar enbart på att prata om den lilla siffran 9,36 miljarder.

Anders Borg väljer att sila myggor och själva kameler. Underskott på 120 miljarder nämns inte men osäkra kostnadsökningar på ca 9,36 miljarder 2018 får egna presskonferenser.

3. Osäkerhet i andra makrovariabler gör siffran betydelselös

Prognoser gällande statens budget är i regel osäkra. Prognoser gällande framtida oroshärdar i omvärlden och mängden flyktingar som söker skydd i Sverige är mycket osäkra. Men för att ställa osäkerheten kring hur Migrationsverkets framtida resursbehov kommer påverka statsbudgeten kan man jämföra med andra prognostiserade makrovariabler som kommer påverka statsbudgeten och som det råder stor osäkerhet kring, exempelvis BNP, arbetslöshet och inflation. Men Moderaterna diskuterar inte vad som händer om dessa skulle förändras. Om BNP skulle vara felprognostiserat med 1 % år 2018 skulle statens skatteintäkter öka/minska med ytterligare 23 miljarder kronor, om man utgår fån KI:s beräkningar. Då skulle vi ha en ökning av reformutrymmet som skulle klara såväl Migrationsverkets ökade anslag som nya satsningar på välfärdsområdet.

Avslutning

Moderaterna och massmedia har gett Migrationsverkets behov om ökade anslag oproportionerligt stort utrymme mitt under brinnande valrörelse. Vi har i detta inlägg diskuterat detta ur olika perspektiv. För det första är det problematiskt att lägga ihop kostnader över flera år och presentera det i relation till statsbudgeten och reformutrymmet, som alltid presenterads på årsbasis. För det andra är Migrationsverkets ökade anslag bara en bråkdel av de 120 miljarder som Konjunkturinstitutet menar att vi kommer behöva i ökade skatter för att klara välfärden i framtiden. För det tredje är osäkerheten i Migrationsverkets rapport inte större än osäkerheten rörande andra variabler, som BNP och arbetslösheten. Att regeringen väljer att lyfta fram migrationsverkets prognos för ökade kostnader är därför mycket märkligt.

Dela