Håll dina hästar Andersson!

Håll dina hästar Andersson!

Från både höger, vänster och förstå-sig-påare kommer önskningar om att regeringen bör låna pengar till investeringar i allt från bostäder till järnvägar, när i i realiteten regeringen redan lånar 90 miljarder för att finansiera våra investeringar och välfärdsåtaganden. Som stöd för detta framförs oftast två ekonomiska argument. Efter en genomgång av dessa så framstår det som lätt orealistiskt att regeringen plötsligt skulle kunna initiera investeringar som skulle påverka lågkonjunkturen utan dessa investeringar riskerar bara att spä på nästa högkonjunktur.

1. Det är nästan “gratis” att låna.

Det är bra att ha med sig det faktum att regeringen lånar pengar varje år för att hålla uppe sina utgifter och för att genomföra investeringar. 2014 var underskottet bli cirka 90 miljarder kronor, så regeringen lånade redan till omkring 10 % av statsbudgeten.

Tanken att staten ska passa på att låna pengar och investera när räntan är låg är i grunden god. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett statligt lån måste betalas tillbaka en dag. Om regeringen ska låna pengar behöver med andra ord de sociala vinsterna och/eller de ekonomiska vinsterna helt täcka kostnaderna från investeringen. De flesta statliga investeringar kan inte säljas någon i framtiden, vilket för att den måste betalas av genom de nyttigheter som uppstår medan investeringen brukas (vare sig det är pengar eller andra sociala vinster). Detta gör att man inte kan jämföra sådana lån med huslån för privatpersoner, eftersom huset kan säljas i framtiden och betala tillbaka en del kassaflöden.

Räntans nivå är därför bara en komponent för om staten bör investera eller inte. Även om räntan är otroligt låg och i vissa fall negativ så behöver inte staten ha lönsamma investeringsobjekt. Om staten inte har projekt som kan generera tillräckliga ekonomiska kassaflöden (eller andra nyttigheter) så är investeringen en dålig affär oberoende av ränteläget.

Här är det viktigt att poängtera att dagen underskott i de offentliga finanserna ställer desto större krav på att investeringen bör bära sig på ekonomiska intäkter och vi tvingas ta mindre hänsyn till positiva sociala effekter.

2. Det skulle skapa en ökad efterfrågan och gynna den dåliga konjunkturen.

Att staten ökar efterfrågan i samhället genom att investera under lågkonjunkturer är ett klassiskt stabiliseringspolitiskt recept. Det är i sig helt rimligt och inte alls kontroversiellt. Problemen här är inte ekonomiska utan tekniska, eftersom det tar tid att planera och genomföra större samhällsprojekt.

Ett vägbygge, järnväg eller bostäder tar i bästa fall 3 – 5 år att planera. Ett nytt projekt som påbörjades idag skulle vara färdigt närmare 2020. Samtidigt tror prognosmakare att vi redan 2018 kommer att vara ute i lågkonjunkturen. Med andra ord riskerar efterfrågan skapad av investeringen att slå till när ekonomin redan är i högvarv. Detta kan leda till att ekonomin överhettas.

Med det sagt är det så klart bra för samhället att det byggs järnvägar och bostäder. Det viktiga är dock att träffa rätt med investeringarna alternativt bygga av andra skäl än att balansera konjunkturens upp- och nedgångar, exempelvis för att möta olika demografiska och miljömässiga förhållanden.

Avslutning

Det är helt avgörande för en ekonomis funktionssätt att staten gör behövliga investeringar på olika områden. Samtidigt är det viktigt att vara noggrann med vilka investeringar som görs. I ett läge där vi är på väg upp ur en lågkonjunktur och dessutom lånar 90 miljarder om året till statskassan är det viktig att tänka efter kring investeringarna. Med det sagt finns det inga problem med investeringar som är samhällsekonomiskt lönsamma och som kan genomföras tillräckligt fort – dock är verkar antalet sådana projekt inte vara många.

Finanskrisen har varit mycket längre än vi kunna förutspå men det ser ut att vända framöver, better time is coming. 2014 lånade vi 90 miljarder för att täcka underskotten i de offentliga finanserna och det finns inga investeringar som vi inte lånar till i dagsläget. Att börja ropa efter investeringar idag, är kontraproduktivt, investeringar som planeras idag, kommer i absolut bästa fall bli realitet och påverka ekonomin om 3-5år – i sämsta fall 8. Så vi säger håll dina hästar Andersson och var försiktigt med vilka investeringar du väljer, vi vill inte sitta med en stor börsbubbla 2019.

Dela