Skattesänkarpartiet eller avgiftsborttagarna och försäkringsnermonterarna?

Skattesänkarpartiet eller avgiftsborttagarna och försäkringsnermonterarna?

Den förra högerregeringen gav dig inte mer tillbaka i skatt utan minskade avgifter och genom tekniska konstruktioner fick det att se ut som en stor skattesänkning. Om man räknar på förändringarna är den faktiskt sänkta skatten ganska liten, den stora delen av jobbskatteavdraget består nämligen av sänkta kostnader för den kollektiva sjukförsäkringen. Man får det man betalar för, det är svårare att få sjukförsäkring och ersättningen är lägre. Alliansen har sänkt den obligatoriska insättningen till den gemensamma sjukförsäkringen och har kallat detta för skattesänkning.

1. Arbetsgivaravgiften

En arbetsgivare är skyldig att betala vissa förmåner för alla de arbetstagare hen har anställda. Detta gäller avgifter för bland annat den statliga pensionen, sjukförsäkringen, och föräldrarförsäkringen som den arbetstagande har rätt att få ut när hen pensionerar sig, blir sjuk eller får barn. Det rör sig med andra ord om avgifter till kollektiva försäkringar som arbetsgivare måste betala åt sina anställda. Dessa avgifter kallas arbetsgivaravgifter.

De totala arbetsgivaravgifterna för en anställd uppgår till 31,42% av den lön som den anställda har. För att ta ett exempel: Om en anställd har 30 000 kronor i månadslön kommer företaget att betala 9426 kr i avgifter för den anställda varje månad.

2. Kompositionen av arbetsgivaravgiften

Arbetsgivaravgifterna innehåller egentligen både avgifter och skatter. Som vi kan se på fördelningen nedan så finns det något som heter allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften är en avgift för att man uppbär lön. Detta hävdar många ekonomer är en skatt på arbete, precis som den inkomstskatt som individen själv betalar på sin bruttolön, bara att denna del av skatten ligger som ett “osynligt” pålägg på lönen. Anledningen till att löneavgiften är inbakad i arbetsgivaravgiften har historiska skäl som vi inte kommer gå in närmare på.

Nedan kan vi betrakta utvecklingen av de olika avgifter före och efter Alliansens förändringar.

Notera då att avgiften för sjukförsäkringen nästan halverats medan skatten, den allmänna löneavgiften har mer än dubblerats, vilket blir ännu tydligare i diagrammet nedan.

 

Den del av arbetsgivaravgiften som är en ren löneskatt har ökat med 5,48 procentenheter, från 4,4% till 9,88% enheter medan avgiften för sjukförsäkringen minskat. Regeringen har först minskat beloppen som en individ får ut när hen blir sjuk, och vidare även minskat avgiften för denna del. Sedan har Alliansen höjt skatten som är inbakad i arbetsgivaravgifterna.

Alliansen har med andra ord minskat omfånget av sjukförsäkringen men samtidigt ökat den allmänna löneskatten

3. Jobbskatteavdraget

Alliansen sänkte skatten på arbete i flera steg med de så kallade jobbskatteavdragen, som egentligen är en reduktion av skatt och inte ett avdrag. Jobbskattereduktionen tar sikte på att minska den skatt som löntagaren betalat av sin lön till kommunen, och vid höga inkomster även till staten.

Jobbskattereduktionen har en bakomliggande konstruktion som gör att den trappas av och når ett maxtak vid månadsinkomster om 30 000 kronor. För någon med 30 000 kronor kommer de “får tillbaka”, det vill säga minska sin löneskatt med, 2193 kronor på en månad, dvs ca 7,31%.

Men om man tittar på hur mycket skatt som en löntagare egentligen betalar så ser vi att den egentliga sänkningen av skatten är mycket låg. Det som egentligen skett är att Alliansen försämrat sjukförsäkringen, så att den inte kostar lika mycket i avgift, men gjort det mycket sårare att få sjukförsäkring, samt sänkt de belopp en sjuk person skulle få.

 

Den totala mängden skatt som faktiskt minskat är rätt liten om man tänker till den stora delen av “jobbskatteavdraget” som egentligen bara är en nermontering av sjukförsäkringen. Med andra ord går det att problematisera Alliansens tidigare retorik kring skattesänkningar och att “det ska löna sig att arbeta”.

Dela