Det Per Gudmundsson missar om förmögenhetsskatten

Det Per Gudmundsson missar om förmögenhetsskatten

Få har missat helgens Skavlan där Bjørn Kjos, VD och grundare av flygbolaget Norwegian, hamnade på kollisionskurs med den franske ekonomen Thomas Piketty. I intervjun hävdar Kjos att hans skattesats skulle vara 1000 %, något som Piketty vill diskutera. Det visar sig att Kjos syftar på den totala skatten han betalar, inklusive förmögenhetsskatter. Piketty försöker reda ut hur siffrorna hänger ihop genom att be om att få veta vad Kjos betalar i skatt, vad han tjänar och hur stor hans förmögenhet är. Dock blev Kjos Piketty svaret skyldig och hela situationen framstod som tämligen parodisk.

Med detta som bakgrund har Per Gudmundsson (som vi för övrigt kritiserat i en analys i ETC) skrivit ett inlägg i frågan. I inlägget på SvD:s ledarblogg citerar Gudmundsson ur en text från den norska tidningen Verdens Gang, som försvarar Kjos. Det här med ekonomi är inte alltid solklart alla gånger, så vi tänkte ge lite perspektiv på delar av det man kan se annorlunda på.

För det första väljer Gudmundsson och VG att fokusera på att en förmögenhet inte borde beskattas då den är en stock och inte ett flöde. Det innebär dock inte alls att förmögna människor inte förmår betala någon förmögenhetsskatt. Den relevanta frågan handlar om förmögenhetens likviditet, det vill säga hur lätt den kan omvandlas till ett flöde av pengar. Aktier kan exempevis ofta enkelt säljas på börsen och därmed bli till ett kassaflöde. Ett annat exempel är ett lån på en fastighet, vilket även det leder till ett kassaflöde.

VG menar dock att lån inte vore en lämplig lösning eftersom det finns en risk inblandad. Även om det argumentet kan hålla teoretiskt blir det sällan praktiskt relevant för väldigt rika personer. En förmögenhetsskatt om 0,85 % innebär en så lite belåning på marginalen att förändringen av risken är närmast trivial. Om vi dessutom räknar in att de rikaste ökar sina förmögenheter med cirka 3 % – 5 % per år förefaller den praktiska effekten ännu mindre.

Om vi bortser från fallet med Kjos så kan vi titta lite kort på förmögenhetsskatten mer allmänt. Skatten har en stor fördel i att den är tydligt omfördelande och kan leda till ökad konsumtion eller mer pengar i bolagen. Den är samtidigt behäftad med problem, exempelvis gällande kapitalflykt, värderingen av olika typer av tillgångar eller fördelningen av skatten mellan åldersgrupper.

Förmögenhetsskatten är mer komplex än vad vi kan ta upp här. Det är i alla fall högst problematiskt att argumentera emot den baserad på en enskild börs-vd:s likviditet. Vi har ovan visat att det inte alls behöver vara ett problem, och är det troligen inte för personer med sådana betydande förmögenhter.

En bredare diskussion kring förmögenhetsskatten får dock anstå till ett senare inlägg, i detta inlägg vi vi bara visa på de felaktigheter som VG och Gudmunsson baserar sin argumentation på. Det är viktigt att debatten rörande skatter i samhället förs på vetenskaplig grund och inte efter enskilda anekdoter.

Inlägget är skrivet tillsammans med Elis G. Örjes.

Bild: SVT

Dela