4 fakta om glastaket du måste känna till!

4 fakta om glastaket du måste känna till!

Den svenska arbetsmarknaden är en ojämställd plats, där män och kvinnor har olika förutsättingar och villkor. Ett särskilt problem är att kvinnor har svårare att nå höga positioner inom organisationer – såväl den offentliga sektorn som det privata näringslivet. Detta fenomen kallas för glastaket.

Ett fenomen som glastaket är svårt att mäta i praktiken, så av praktiska skäl brukar man använda löneskillnader mellan män och kvinnor i olika inkomstgrupper. Om vi delar upp alla som tjänar per pengar i hundra grupper får vi ett hundra ordnade percentiler. Om vi jämför den 50:e percentilen för män – medianlönen – med medianlönen för kvinnor får vi en klyfta om 3000 kronor. Denna klyfta ökar desto högre upp på inkomstskalan man klättrar. Glastaket brukar beskrivas av skillnaden i ojämlikhet mellan de högsta och de lägre percentiler. Se exempel nedan

Glastaket_Bild

I det här inlägget ska vi belysa fyra slutsatser som framförs i en utredning om glastaket och föräldraförsäkringen arbetsmarknaden från IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

1) Glasglastaket minskade mellan 1998–2008 men finns fortfarande kvar 2008

IFAU undersökte hur inkomstojämlikheten mellan kvinnor och män mellan åren 1998-2008 och fann att inkomstklyftan föll för alla inkomstnivåer. Det som är däremot är tydligt är att det fortfarande finns en större skillnad i löner bland de 25 % män och kvinnor med högst inkomster, det vill säga från den 75:e percentilen och uppåt.

I figur 1 illustreras detta med att visa skillnaden mellan mäns och kvinnors lön i procent på Y-axeln och de oliak percentilgrupperna på x-axeln. År 1998 var exempelvis kvinnors löner 10 % lägre än männens vid den 25:e percentilen och 40 % omkring den 90:e percentilen. År 2008 var männens löner omkring 9 % högre vid den 25:e percentilen och omkring 30 % högre vid den 90:e percentilen. Med andra ord har den allmänna ojämlikheten fallit lite, och med det även glastaket.

 2) Glastaket finns bara för tjänstemän och inte för arbetare

 Hittills har vi tittat på de totala löneskillnaderna mellan män och kvinnor. En annan relevant dimension är att tittat särskilt på arbetare och tjänstemän. Resultaten av en sådan uppdelning syns i figur 2. En slående slutsats är att glastaket – fenomenet att löneskillnaden mellan män och kvinnor ökar när inkomsterna ökar – endast finns för tjänstemän. Bland arbetare är löneskillnaden mer eller mindre konstant oberoende av inkomstens storlek. En annan aspekt är att klyftan mellan män och kvinnor är större i det privata näringslivet för såväl arbetare och tjänstemän år 2008 på nästan alla inkomstnivåer.

 3) Glastaket finns både i privat och offentlig sektor och är särskilt framträdande hos landstingen

Resonemanget ovan pekar på att glastaket är störst i det privata näringslivet och att det främst är där problemen finns. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns patriarkala strukturer även inom den offentliga sektorn. Tittar man närmare på den offentliga sektorn visar det att piken för offentlig verksamhet främst drivs av landstingen, där verkar lönegapet faktiskt vara större än i privat sektor. Detta visas i figur 3.

4) Glastaket ökar efter första barnets födelse

Utfallen på arbetsmarknaden är även kopplade till det som händer i privatlivet. En av vattendelarna på arbetsmarknaden är föräldraskap, vilket visas i figur 6. IFAU:s analys visar att lönegapet och glastaket ökat efter det att föräldrarna fått sitt första barn. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att analysen är baserad på barn födda 1994-1998. En möjlig förklaring till detta kan vara att kvinnor är hemma mer än män och att detta försämrar deras löneutveckling, vilket är något IFAU också funnit.

Det finns även andra aspekter på löner och föräldraledighet. IFAU hittar att det negativa sambandet mellan föräldraledighet och löner är större för de med högre inkomster och högre för pappor än för mammor.

Det vi kan se av den något röriga figur 6 åvan, är att glastaket mellan män och kvinnor är mindre innan kvinnor får barn och stiger radikalt sedan efter de första barnet är fött. Denna ökning av ojämlikhet slår också mest bland kvinnor med de högsta inkomterna där vi kan se en stor pik. I samband med detta skriver IFAU även att mödrar som koncentrerar sin föräldraledighet tidigt efter födseln tjänar mer än mödrar som sprider ut sin ledighet över tid.

Kvinnor på den svenska arbetsmarknaden diskrimieras på många sätt. Vi vet att glastaket har minskat något mellan 98 och 2008 med fortfarande verkar glastaket vara intakt och till synes utan större sprickor. Det som förvånar mest är att Landstingen tenderar att vara organisationer där glastaket är extra tjockt

Hela rapporten kan läsas här:
http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2015/r-2015-1-glastaket-och-forladraforsakringen-i-sverige.pdf

Bild från: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/37/Atocha_metal-glass_roof.jpg

Dela