5 saker att komma ihåg ifrån höstbudgeten

5 saker att komma ihåg ifrån höstbudgeten

Oppositionens budget saknade substantiella satsningar på en rad områden från infrastruktur och kulturen till jobb och trygghetssystem. I veckan kommer regeringen lägga fram sin ändringsbudget och vi har många förväntningar på denna. Men tills dess så sammanfattar vi skillnaderna mellan den oppositionsbudget som röstades igenom och den som regeringen lade fram.

I veckan är det dags för regeringen att lägga sin vårproposition på budgeten. Efter vinterns dramatik kom till sist Alliansens budget att röstas igenom. Det är hög tid att återupprepa de skillnader som fanns mellan Alliansens budget och den regeringsproposition som inte röstades igenom. Till skillnad från vad som ibland sägs i media fanns det betydande skillnader mellan de två förslagen. Allt som allt rör det sig om reformer för ungefär 25 miljarder kronor som inte blev av. Regeringen hade för avsikt att satsa mer än Alliansen på områden som infrastruktur, trygghetssystemen, miljön, jobben och kulturen.

1. Infrastruktur

De offentliga investeringarna i infrastruktur, som väg och järnväg, är centrala för att människor och varor ska kunna förflytta sig snabbt och enkelt mellan olika regioner. Regeringen föreslog betydande satsningar på infrastruktur, men nu väljer Alliansen att minska investeringarna med 1,2 miljarder kronor om året 2015-2018. Det är huvudsakligen de stora underhållsinvesteringarna i järnvägen som de borgerliga röstade ned.

Konjunkturinstitutet har analyserat infrastruktursatsningar. Det är svårt att bedöma den optimala nivån av infrastruktursatsningar. Men då tidigare års satsningar lett till överbelastning på spåren, och de nya satsningarna troligtvis inte blir större, finns det anledning att anta att vi även i fortsättningen kan se problem på spåren.


Skärmklipp 2015-04-13 10.42.57

Källa: Konjunkturinstitutet

2. Trygghetssystemen

En grundstomme i den svenska välfärdsmodellen är de omfattande trygghetssystemen, där utgifter för sjukersättning och aktivitetsersättning ingår. Även på detta område vill Alliansen satsa mindre än regeringen. De vill satsa mer än 500 miljoner mindre än regeringen för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, exempelvis gällande sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättningar med mera.

Alliansen har sedan länge drivit en politik som resulterat i ökade klyftor mellan människor, särskilt för dem som inte förvärvsarbetar. I en rapport från Finanspolitiska rådet syns tydligt hur inkomsterna för de som inte förvärvsarbetar sjunkit ordentligt under den förra borgerliga regeringen (inkomsterna sjönk även under socialdemokratiska regeringar men klyftorna ökade snabbare under Alliansen).


Skärmklipp 2015-04-13 10.43.38

Källa: Finanspolitiska rådet

3. Miljön

En viktig fråga som inte alltför ofta kommer upp i den allmänna debatten är miljö- och klimatfrågan. Även om det inte är budgetens största utgiftspost är det en viktig sådan. På miljöns område väljer de borgerliga partierna att dra ned satsningarna kraftigt, från 6,9 miljarder till 5,3 miljarder 2015, och fortsätta att minska jämfört med regeringen varje år fram tills 2018. De största nedskärningarna sker gällande bevarandet och åtgärderna för värdefulla naturområden.

4. Jobben

Med en arbetslöshet kring 8 % är jobben en av de mest betydelsefulla posterna i budgeten. Här går åsikterna isär mellan regeringen och Alliansen om vad som behöver göras. Regeringens linje är att det behövs en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Alliansen menar i sin tur att dess politik varit framgångsrik men att det fortfarande kvarstår stora utmaningar.

Det är även här en av de största skiljelinjerna mellan regeringen och Alliansen finns. De borgerliga väljer att minska satsningarna på arbetsmarknadspolitiska program med åtskilliga miljarder: 2,2 miljarder år 2015, 7,8 miljarder åren 2016 och 2017 och 5 miljarder år 2018.


Skärmklipp 2015-04-13 10.44.08

Källa: Budgetpropositionen

Det var exempelvis här regeringen ville introducera en bortre gräns för hur länge en ungdom skulle lämnas utan jobb eller insats, den så kallade 90-dagarsgantin, men den blir inte verkställd nu. Ett annat förslag var att avveckla Fas 3 och istället skapa extratjänster inom välfärden, men Fas 3 kommer nu att behållas.

5. Kulturen

En annan sektor som offra glöms bort är kulturen. Här finns det också betydande skillnader mellan blocken. Alliansen vill även minska kulturstöden med omkring 365 miljoner per år. Det är framför allt den allmänna kulturverksamheten, muséerna och folkbildningen som nedprioriteras. Exempelvis vill inte Alliansen återinföra den fria entrén för vuxna på statliga muséer (det var även Alliansen som avskaffade den från början).

En möjlig effekt av att inte ha gratis inträden är färre museibesök. Myndigheten för kulturanalys har analyserat museibesöken 2006-2013. Undersökningar visar att besöken för de museer som fick sin fria entré borttagen 2006 har total fått en minskning av antalet besökare med 29 %. Under samma period minskade antalet museibesök med 13 %. Det gäller att vara försiktig med att dra slutsatser om kausala samband, men det är en påfallande skillnad. Men om vi vill ha ökade museibesök är avgiftsfrihet sannolikt en god idé i alla fall.

Avslutning

I det här inlägget har vi visat på de större skillnaderna mellan den budget regeringen lade fram och den som till sist röstades igenom av riksdagen. Med omkring 25 miljarder mer i reformutrymme hade vi kunnat få välbehövliga satsningar på infrastruktur, trygghetssystemen, miljön, jobben och kulturen. Även om det var mycket som saknades i budgeten (inte minst en fastighetsskatt) så var den ett steg i rätt riktning. Vi ser med spänning fram emot den kommande debatt om ändringsbudgeten och vilka reformförslag som kommer läggas fram då.

Bildkälla: Janwikifoto, Wikipedia

Dela