En Pippi Långstrump-ekonomi i fritt fall?

En Pippi Långstrump-ekonomi i fritt fall?

I söndags skrev Expressens ledarskribent Anna Dahlberg en krönika om att Anders Borg inte riktigt var Pippi Långstrump. Svensk ekonomi har under Moderaterna ansetts vara mycket stark, med hög tillväxt och låg statsskuld, vilket dåvarande finansministern rosades för både i Sverige och internationella sammanhang. Men hur ligger det egentligen till? Så här efter valet och inför den nya vårpropositionen ligger frågan om hur Sveriges ekonomi egentligen mår högt på dagordningen.

Sverige producerar mindre per person och produktivitetsutvecklingen har stannat av.

BNP är ett mått på hur mycket vi producerar i ekonomin. Måttet har både fördelar och nackdelar, men är ändå rätt bra för att bedöma ett lands materiella välstånd. I Sverige kommer dessutom en stor del av skatterna från produktionen, vilket gör att det finns ett tydligt samband mellan tillväxten i BNP och statens möjligheter att finansiera reformer. Enkelt uttryckt ger en tillväxt i BNP mer skatteintäkter som staten kan lägga på skola, järnvägar eller bostäder. Nedan kan vi se att BNP har ökar stadigt sedan 2000, bortsett från under finanskrisen.

Screenshot 2015-04-02 16.47.46

Figur 1: BNP (realt, nominellt, per capita), SCB.

Bilden ovan är en vanlig presentation av Sveriges ekonomiska utveckling. Det är dock viktigt att vara medveten om att siffrorna i grafen är uttryckta i nominella termer, vilket innebär att siffrorna inte har justerats för varken befolkningsökning eller prisökning. Ekonomiskt finns det inget fel i att visa utvecklingen som den görs ovan, men den säger inte mycket om köpkraften för Sveriges medborgare. Om vi räknar bort inflationen och delar BNP varje år med befolkningen får vi en mindre optimistisk bild, vilket visas i figur 2.

Screenshot 2015-04-02 16.47.55

Källa: Finansdepartementet

I grafen ovan kan man se att Sverige mellan 2001 och 2007 hade en total ökning i BNP/capita på 17,7 %, medan den minskade med totalt 1,3 % mellan 2007 och 2013. När jämförelser över tid görs är det viktigt att komma ihåg att de makroekonomiska förutsättningarna förändras över tid. Det är dock oroande att det svenska välståndet minskar med 1,3 %, medan Tysklands välstånd ökar med 5,3 % över samma period.

Den dystra slutsatsen av detta är att Sveriges välstånd alltså har försämrats sedan finanskrisen, och det tåls att diskutera varför.

Inför budgetpropositionen i höst har Finansdepartementet låtit beräkna utvecklingen av produktiviteten i den svenska ekonomin. Denna beräkning är den produktivitetsökning som vi kan utläsa om vi exkluderar antalet arbetade timmar i ekonomin och bara ser till ökningen i kapitalanvändningen och den tekniska och institutionella effektiviteten. Det som går att utläsa är att Sverige i snitt har haft en produktivitetsökning om cirka 3 % per år mellan 2000 och 2006, med ett mindre fall under IT-krisen. Vi såg även ett fall under finanskrisen, men sedan hände något: efter finanskrisen har produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin helt stannat av och ligger i snitt på lite över 0 %.

Screenshot 2015-04-02 16.48.01

Källa: Finansdepartementet

Utmaningarna är många och flera faktorer väger sannolikt in

I januari släppte Svenskt Näringsliv en rapport som diskuterade just detta problem – vad är anledningen till att Sverige inte sett någon produktivitetsutveckling de senaste åren?

I rapporten menar författarna att grunden till den stagnerade produktivitetsutvecklingen är bristande investeringar hos företag, vilket de menar beror på tre faktorer: brist på utbildad personal, snåriga regelverk och dålig tillgång på finansiering.

Det kan ligga mycket i det Svenskt Näringsliv skriver i sin rapport. Men man måste ha i åtanke att dessa punkter är de som företagarna själva tror är orsaken.

Vi kan även konstatera att under de senaste 8 åren har subventionerna till lågproduktiva branscher ökat kraftigt. RUT, ROT, sänkt matmoms och sänkt arbetsgivaravgift för unga är alla riktade stöd till sektorer som har låg produktivitet i den meningen att varje individ använder lite kapital i produktionen och såleds inte skapar extra värde utöver den rena arbetskraften.

Alla dessa faktorer spelar sannolikt in, och i vilken grad är svårt att säga. Det man dock kan säga är att Sverige inte står så starkt som vi förmåtts tro. Den förra moderatledda regeringen lämnade ett illa rustat Sverige som står för stora utmaningar de kommande åren.

 

Inlägget är skrivet av Elis Örjes och Viking Waldén

Dela