Varför är Sverige så jämlikt?

Varför är Sverige så jämlikt?

Sverige är ett av världens mest jämlika länder, men hur kommer det sig? I det här inlägget presenterar vi tre faktorer som forskningen visar påverkar jämlikheten i ett land. En stark arbetarrörelse kan driva igenom mer omfördelande politik. Politiska institutioner som gör det lätt att fatta beslut underlättar en progressiv politik. Utbildning tillgängligt för alla skapar möjligheter för många att få en god inkomst.

 

Ofta sägs det att genom att studera historien kan vi bättre förstå vårt eget samhälle och dess utveckling. Genom att förstå varför de kommer sig att Sverige är så jämlikt så kan vi få en hjälp på traven till att veta vad vi ska göra i framtiden.

Sverige är ett av de mest jämlika länderna, beroende på vilket mått man använder varierar placeringarna lite, men Sverige brukar alltid hamna i toppskiktet. Denna världsordning har varit rådande under en lång tid. Man kan dock fråga sig varför just Sverige är så jämlikt. Detta är dock inte helt lätt att svara på. Ämnet tenderar lätt att få politiska undertoner – människor med hjärtat till vänster vill gärna lyfta fram arbetarrörelsens insatser, medan borgerliga debattörer oftare hänvisar till strukturer för över hundra år sedan.

Forskningen kring vad som påverkar jämlikhet är bred och spänner nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi. Inte särskilt förvånande finns det ingen konsensus om hur allt hänger ihop, däremot finns det flera faktorer som sägs förklara. I det här inlägget kommer vi välja ut tre viktiga variabler, nämligen arbetarrörelsen, politiska institutioner och den allmänna utbildningen.

En av de bäst underbyggda teorierna är maktresursteorin och handlar om att de grupper som har mest makt i samhället kan få igenom sin vilja. Grundidén är att de samhällen där arbetarrörelsen genom facklig och politisk kamp lyckas samla politisk makt också är de mest jämlika. Starka fackförbund leder till mindre lönespridning samtidigt som socialdemokratiska partier bygger större offentliga sektorer och utvecklar transfereringssystem.

Maktresursteorin tar avstamp i att politisk och ekonomisk makt inte är samma sak. Arbetarklassen har färre ekonomiska resurser än kapitalägare och högre tjänstemän, samtidigt som de tack vare sin storlek kan vinna demokratiska val. Detta ser vi i Sverige som historiskt har haft en väl organiserad arbetarrörelse som lyckats skapa starka fackförbund och hålla den politiska makten. Detta har möjliggjort genomförandet av stora sociala reformer. Jämför vi med länder som Tyskland och USA ser vi att välfärdssystemen är mindre omfattande – samtidigt som arbetarrörelsen är betydligt svagare.

En annan del av politiken handlar om den politiska strukturen, det vill säga de regler kring hur beslut fattas. I länder med en tydlig maktdelning, som USA, är det svårare för politiska aktörer att driva igenom stora förändringar, då de lätt kan stoppas av de med vetorätt. I Sverige har vi haft en stark makt hos regeringen, givet att den haft riksdagens stöd. Detta har underlättat för socialdemokratins strävanden efter mer jämlikhet. Ett krav som går i en motsatt riktning är de gällande en författningsdomstol, som lyfts då och då. Sådana domstolar som kan förklara lagar ogiltiga begränsar i praktiken parlamentens maktställning.

En tredje faktor handlar om utbildning. Sverige har tidigt satsat på att många människor ska få en grundläggande utbildning. Redan 1842 infördes den allmänna folkskolan, vilket gjorde att även fattiga människor på landsbygden fick utbildning i läsning, skrivning och räkning med mera. På 1950-talet inför Socialdemokraterna den allmänna, obligatoriska grundskolan. En studie av nationalekonomerna Meghir och Palme visade att framför allt fler barn med lågutbildade föräldrar började få en ordentlig utbildning. När det gäller framtids inkomster visar det sig att inkomsterna gick upp för barn med lågutbildade föräldrar.

Föga förvånande finns det många faktorer som förklara varför Sverige är jämlikt. Det är viktigt att inte glömma bort strukturella förklaringar som spridningen av utbildning och den politiska strukturen. Samtidigt är politik dock i slutändan en kamp mellan olika intressen, där socialdemokratin kommit segrande i många fall i Sverige.

 


Foto: Ankara

http://no.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksdag#/media/File:Riksdagen_June_2011.jpg

 

 

 

Dela