Den ekonomiska utvecklingen – en dyster saga

Den ekonomiska utvecklingen – en dyster saga

Att välståndet i Sverige inte ökat sedan finanskrisen kan spåras till den låga produktivitetsutvecklingen och höga arbetslösheten. Vill vi kunna vända utvecklingen och skapa en starkare ekonomi måste vi få upp utvecklingstakten och sänka arbetslösheten.

I motsats till vad många upplevt så upplever den svenska ekonomin betydande problem i dagsläget. Med en arbetslöshet omkring 8 % och svag produktivitetsutveckling finns det all anledning att oroa sig. För den som vill läsa mer har vi på bloggen skrivit om det tidigare här och här. Det här inlägget kommer dela upp den ekonomiska utvecklingen i olika delar för att se var roten till de svenska problemen finns.

Det grundläggande måttet på ekonomiskt välstånd är bruttonationalprodukten (BNP), vilken ger värdet av allt som producerats i ett land under ett år, såväl varor som tjänster. BNP ger alltså ett mått i faktiska kronor.

Samtidigt säger BNP inget om hur rika invånarna i ett visst land är. Ett grovt mått på detta är BNP delat på befolkningens storlek, vilket ger BNP per capita; det måttet fångar dock inte fördelningen av inkomsterna, men man kan inte få allt. För att kunna jämföra BNP/capita över tid justerar man vanligen även för inflationen – det faktum att den allmänna prisnivån förändras över tid – vilket ger det slutgiltiga måttet real BNP/capita som mått på välstånd.

I figur 1 ser vi välståndet, real BNP/capita, för Sverige mellan 2005-2013. Vi ser att BNP stiger fram tills finanskrisen 2009, då den faller, för att sedan skjuta upp igen. Från 2011 ser vi däremot att real BNP/capita ligger närmast stilla, välståndet ökar inte, ekonomin växer inte.
BNPusd

Figur 1: Real BNP/capita, uttryckt i USD 2005

För att förstå utvecklingen i BNP/capita så kan vi dela upp måttet i flera delar:

  1.     Hur produktiv de som arbetar i ekonomin är i genomsnitt (BNP/Timmar)
  2.     Hur många timmar som de sysselsatta arbetar i genomsnitt (Timmar/Sysselsatta)
  3.     Hur många som arbetar av de som är i arbetskraften (Sysselsatta/Arbetskraft)
  4.     Hur många i befolkningen som är i arbetskraften (Arbetskraft/Befolkning)

Denna uppdelning ger följande ekvation:

Skärmklipp 2015-07-24 14.51.30

Om vi bryter ned utvecklingen av BNP/capita på det sätt som nyss beskrivits och standardiserar alla värden år 2005 till 100, så får vi följande utveckling av de olika komponenterna (se figur 2).

BNP komponenter

Figur 2: Uppdelning av BNP/capita i olika komponenter.

BNP/Timmar – ett mått på vår allmänna produktivitet
Vårt första mått är produktionen per arbetad timme, vilket berättar hur effektiv arbetskraften är. Som vi ser i grafen började produktiviteten att sjunka redan 2007, alltså innan finanskrisen, och har sedan långsamt arbetar sig uppåt igen, även om förändringarna sedan 2010 varit mycket små. Häri ligger en av nycklarna till att det svenska välståndet utvecklats så lite de senaste åren. Det är även oroväckande utveckling, eftersom BNP/timmar är den enda storheten vi kan öka på lång sikt, hur mycket vi arbetar per år är till syvende och sist begränsat av moraliska och fysiska aspekter. Här behövs det mer forskning för att ta reda på vad som hänt och vad Sverige kan göra för att öka produktiviteten.

Timmar/Antalet sysselsatta – den arbetade tiden
Det nästa måttet vi ska titta på är hur många timmar som arbetades i genomsnitt per person som var i sysselsättning. Antal arbetade timmar/antal sysselsatta kan sägas mäta hur mycket produktion varje arbetare tar fram under året. I genomsnitt ökade antalet timmar per arbetare fram tills finanskrisen, och skuttade sedan upp igen, men utvecklingen har nu stannat av. Det här behöver inte vara dåligt, tvärtom har vi lagar som reglerar hur många timmar en arbetsgivare har rätt att begära av en arbetstagare.

Antalet sysselsatta/Arbetskraften – de som är i arbete
Nu ska vi titta på arbetslöshetens utveckling, är rent tekniskt hur många av de som letar arbete som faktiskt får ett sådant. För att folk ska kunna arbeta överhuvudtaget måste de så klart ha ett jobb, så för att vi ska få någon produktion alls behöver vi få in folk på arbetsmarknaden. Här ser vi en dyster utveckling, arbetslösheten stigit.

Arbetskraften/Befolkningen – de som vill in i arbete
Vårt sista mått visar hur stor andel av befolkningen som är i arbetskraften, det vill säga har jobb eller letar efter jobb. Det är viktigt att komma ihåg att den här punkten även innehåller skolbarn och pensionärer, vilka vi i samhället har beslutat inte ska behöva förvärvsarbeta för att kunna klara sig. Detta innebär att en ökning eller minskning av arbetskraften andel av befolkning inte behöver var bra eller dålig i sig. Ofta brukar en ökning av arbetskraftens andel innebära att folk som varit i passivitet får nya möjligheter att tjäna sin egen försörjning, vilket vi oftare tycker är bra. För att vi ska kunna ha någon produktion alls måste vi naturligtvis ha människor som är villiga att arbeta. Det här måttet har legat ganska stabilt sedan 2005, även om det ökat något efter ett fall under finanskrisen.

I sammandrag, för att förstå varför den svenska BNP-utvecklingen förefaller vara en dyster saga så spelar produktiviteten och arbetslösheten huvudrollerna. Produktiviteten verkar ha stagnerat sedan 2011 samtidigt som arbetslösheten bara ökat och ökat. Vill vi kunna vända utvecklingen och skapa en starkare ekonomi är det framför allt de här två punkterna vi måste arbeta med.

 

Dela