Lugn i stormen – garantipensionärer har inte fått det sämre

Lugn i stormen – garantipensionärer har inte fått det sämre

”Lägre pension för de som har lägst” – i år räknas både inkomst- och tilläggspensionerna upp med 4,2 %. Samtidigt sänks garantipensionen, pensionen som betalas ut till de allra fattigaste pensionärerna, sänks med 200 kronor. Denna skillnad kommer från att de olika pensionerna beräknas enligt olika system.

Ökningen av inkomst- och tilläggspensionerna beror i enkelhet på att sysselsättningen ökar fortare än antalet pensionärer samtidigt som utvecklingen hos AP-fonderna har varit god. Inkomst- och tilläggspensionerna bestäms av storleken på den pott som finns hos staten varje år.

Sänkningen av garantipensionen kommer av att prisbasbeloppet sänkts. Garantipensionen bestäms i stället utifrån en viss köpkraft, som härleds ur prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet räknas upp med inflationen från ett belopp som sattes i juni 1997. I tider av hög inflation ökar garantipensionen i rena pengar, medan den faktiskt faller i tider av fallande penningsvärde. Men oavsett inflationen kan garantipensionen köpa lika mycket varor varje år.

 
Prisbasbelopp

Den rådande deflationen har alltså gjort att människor kan köpa mer varor för lika många kronor, jämfört med tidigare. Sänkningen av garantipensionen har alltså inte lämnat de fattigaste pensionärerna i ett sämre läge, snarare i ett oförändrat läge.

Att inkomst- och tilläggspensionen finansieras genom inbetalningar och aktieförvaltning gör att den alltid kommer ha ett övertag och växa snabbare än garantipensionerna och över tid ökas då klyftan mellan de allra fattigaste pensionärerna och resten. Men att säga att garantipensionärer nu får det sämre är helt enkelt inte sant.

 

Dela