Moderaterna paketerar om gamla skattesänkningar

Moderaterna paketerar om gamla skattesänkningar

Moderaterna har lanserat en ny skattesänkning: förstajobbet-avdraget. Med samma retorik som 2006 beskrivs skattesänkningen som bra för såväl jobben som jämlikheten. Vid en närmare granskning är verkligheten inte riktigt så enkel: mest pengar går till de rika och effekterna på sysselsättningen är osäkra.

En av Moderaternas paradförslag inför 2016 års budget är det så kallade förstajobbet-avdraget. Partiet skriver så här om avdraget i sitt PM om sin nya politik:

Förstajobbet-avdraget leder både till att människor kan lämna utanförskap för arbete och att det blir mer lönsamt att arbeta mer, exempelvis genom att gå från deltid till heltid.
(Moderaterna, 2015)

Det första problemet är att Moderaternas förslag inte är kopplat till det första jobbet någon tar. Kopplingen till det första jobbet är att avdraget är som störst, som andel av inkomsten för låga inkomster, och människor tenderar att ha låga inkomster tidigt i karriären. Med anledning av detta kommer vi använda det något mer informativa begreppet “nya jobbskatteavdraget”, NJA

Den grundläggande tanken bakom nya jobbskatteavdraget, NJA, är att sänkta skatter kommer motivera fler personer att ta sig in på arbetsmarknaden. Idén om att sänkta skatter ökar arbetskraftsdeltagandet är hämtat från nationalekonomins standardmodell för arbetsutbud och efterfrågan. Modellen bygger på att människor har en lägsta lön de är villiga att arbeta för. Får de inte den lönen kommer de att avstå att arbeta. Människor anses kunna välja att bjuda ut mer eller mindre arbete till marknadens förfogande beroende på vilken lön de får. Oftast tenderar denna mängd arbete öka med den erbjudna lönen, även om det inte alls är självklart teoretiskt.

Det går att ifrågasätta denna enkla modell på många plan, och det finns långt mer avancerade modeller i den moderna forskningen. Oavsett detta kan vi ju börja med att titta på vad som hänt sedan de första fem jobbskatteavdragen infördes. Har utanförskapet brutits så som Alliansen lovade? Det otippade svaret är att vi inte vet; när regeringens expertmyndighet IFAU försökte utvärdera jobbskatteavdragen 2012 så kom den fram till att det inte var möjligt. Anledningen är främst att avdraget gäller alla, vilket gör det svårt att jämföra variationer inom landet, samtidigt som det fanns andra utvecklingar under samma tid som gör det svårt att urskilja effekterna av skattesänkningarna över tid från effekterna av andra fenomen.

Moderaternas uppskattar att sin reform kommer ge 10 000 nya jobb. Vi försökte maila Moderaterna för att föröka få reda på hur de beräknat detta, men tyvärr utan svar. Går vi till ekonomisk forskning på området så finns dock endast så kallade mikrosimuleringsmodeller att tillgå. Dessa modeller simulerar effekterna av olika politiska förslag givet historiska data. Problemet med dessa simuleringsmodeller är att de är starkt beroende av den modell som används samt att de inte är utvärderingar av vad som faktiskt hänt. Det är alltså långt från belagt att Moderaternas skattesänkning ger fler jobb.

Ovedersägligt är dock att Moderaternas NJA kostar pengar. I Moderaternas budgetproposition beräknas utgiften till 9 miljarder kronor om året fram till 2019. 9 miljarder är inte en liten summa. Jämförelsevis är den nästan dubbelt så stor som regeringens bostadssatsning i höstbudgeten. Den moderata partiledningen måste ha ett betydande förtroende för sina modeller för att våga satsa så mycket på en reform där modellerna är ytterst osäkra och kostnaderna höga.

Moderaternas andra påstående är att reformen kommer gynna låginkomsttagare. De med låga inkomster kan få en skattelättnad som beräknas vara 3-4 gånger större än för de med höga inkomster. Det är säkert rimligt, men det finns fler sätt att betrakta fördelningen. Moderaternas förslag innebär exempelvis inte att NJA trappas av vid någon inkomst i absoluta tal, även om det slutar öka vid höga inkomster. Så människor med höga inkomster får ett betydligt större NJA i absoluta tal. Fördelningsmässigt går det naturligtvis att fråga sig huruvida detta är önskvärt. Detta är dock inte heller något nytt, samma problematik fanns med de tidigare jobbskatteavdragen.

Innan vi avslutar: verkar idén om att en skattesänkning leder till många nya jobb bekant? Om så är fallet är det inte alls underligt. En liknande retorik användes om det ursprungliga jobbskatteavdraget. Redan 2007 skriver Moderaterna:

Från den 1 januari 2007 införs ett särskilt jobbskatteavdrag som förstärker särskilt låg- och medelinkomsttagares drivkrafter att arbeta. Avdraget utformas så att det skall bli mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud för breda grupper av dem som redan har ett arbete.
(Budgetpropositionen 2007)

Moderaterna har lanserat ett nytt jobbskatteavdrag, den här gången under namnet förstajobbet-avdraget. Partiet vill satsa 9 miljarder om året på detta avdrag, trots att vi inte vet om tidigare jobbskatteavdrag alls har haft någon effekt. Samtidigt är det heller inte uppenbart att det är en reform som gynnar låginkomsttagare: även om skattesänkningen är störst relativt inkomsten är skattesänkningen i absoluta tal störst för höginkomsttagare. I vilket fall som helst är vi tillbaka i samma debatt som fördes när de ursprungliga jobbskatteavdragen skulle införas.

För den som vill läsa mer om diskussionen kring effekterna av skattesänkningar, kan vi rekommendera tidigare inlägg på Vi har räknat på det här:

http://viharraknatpadethar.se/2010/09/jobbskatteavdraget-eller-hur-man-haller-nere-reservationslonerna-%E2%80%93-hur-avdraget-egentligen-fungerar

http://viharraknatpadethar.se/2011/03/varnskatt-och-arbetsutbud

http://viharraknatpadethar.se/2012/05/moderaterna-och-forskningen

http://viharraknatpadethar.se/2013/01/ger-verkligen-jobbskatteavdragen-goda-resultat-i-sverige-calmfors

http://viharraknatpadethar.se/2014/05/svenskt-naringsliv-modellerna-mot-verkligheten

 

Foto: Frankie Fouganthin

Dela