Strunt är strunt och RUT är RUT

Strunt är strunt och RUT är RUT

 

“Strunt är strunt och snus är snus” sade Palme när han avfärdade Dagens Nyheters anklagelser om att justitieminister Lennart Geijer hade uppsökt prostituerade. Nu visade det sig att DN hade alldeles korrekta uppgifter. Hur det än var med den saken är citatet äldre än Palme. Uttrycket härstammar från Frödings dikt Idealism och realism. Dikten kritiserar den dåtida dragningen i samhället mot idealism, som utgår ifrån hur samhället borde vara, och manar i stället för realismen, hur saker och ting faktiskt är.

Åter till nutiden så kan vi se att konflikten mellan hur något målas upp och vad som verkligen är återfinns överallt om kring oss. Allra senast verkade den dyka upp på Gasellgalan i gestalltning av finansminister Magdalena Andersson. Dagens Industri håller en årlig tillställning kallad Gasellgalan, där Andersson närvarade under måndagskvällen. Under aftonen kommenterade hon RUT-avdraget med “det är i alla fall kostnadseffektivt”. Problemet är bara att vi inte har en aning om effektiviteten i RUT-avdraget. Varför? För att ingen har utvärderat detta branschstöd under dess nära 10 år. Vet vet med andra ord inte någonting om hur RUT avdraget är.

Regeringen borde därför tillsätta en utredning för att utreda effekterna av RUT-avdraget, helst ge uppdraget till en myndighet med en bra historia att utvärdera ekonomiska reformer, som Riksrevisionen eller, ännu bättre, supermyndigheten IFAU. Vi vet att branschstödet kostar omkring 2,5 miljarder kronor om året men inte så mycket mer. Utvärderingar i frågan har lyst med sin frånvaro och vi vet inte om reformen har minskat svartarbete och skapat nya jobb (och i så fall, vilka som fått dessa jobb.)

Avdraget för rengöring, underhåll och tvätt, populärt kallat RUT-avdraget, infördes 1 juli 2007 av regeringen Reinfeldt. Syftet var att öka efterfrågan på arbetskraft och framför allt underlätta för kvinnor att förena karriär och familjeliv. Förslaget baserades på en utredning från Konjunkturinstitutet (Öberg, 2005). I den rapporten visade en modellsimulering en ökning av antalet sysselsatta på lång sikt om drygt 11 000 personer. Samtidigt visade internationella erfarenheter från liknande reformer att effekterna är rätt begränsade och inte ens modellen visade ett positivt utfall under dåliga antaganden.

Branschföreningen Almega, som organiserar företagare inom städbranschen, är föga förvånade övertygade om att denna subvention har minskat svartmarknaden betänkligt, skapat många nya företag och jobb – där de sistnämnda främst ska ha varit för människor med invandringsbakgrund.

Samtidigt finns det goda grunder att vara försiktig inför Almegas positiva bild, det finns många frågor att ställa sig. Vilka använder avdraget? Vad skulle pengarna annars gå till? Vilka jobb skulle de nyanställda annars tagit? Det är hög tid att utreda avdraget ordentligt innan politiker börjar åka land och rike runt för att framhäva RUT som en integrationsreform. Almega har i flera rapporter försök beräkna effekterna av branschstödet. Det finns dock betydande kritik riktad mot dessa och deras statistiska tillförlighet, vilket exempelvis nationalekonomen Vlachos pekat på bl.a. Twitter.

För det första är RUT konstruerat som ett stöd till branscher snarare än till arbetslösa. Hushåll kan göra avdrag oavsett om de anställda har lätt eller svårt att annars hitta jobb (se Vlachos 2015). Med andra ord är reformen inte riktad mot de som har det svårast. Detta är alltså en liknande kritik som den som lagts fram mot den sänkta arbetsgivaravgiften för unga (se IFAU 2013). Vilken var som att ge kryckor till all ungdomar oavsett om de kan gå eller ej.

För det andra är riktade branschstöd alltid problematiska utifrån att de snedvrider marknaden. Det gör att vissa tjänster gynnas över andra (i det här fallet råkar det vara lågproduktiva som gynnas). Detta gör att vi med skattemedel gynnar ineffektivitet och subventionerar tjänster som på en fri marknad inte lyckas konkurrera med andra produkter och tjänster. Detta skapar förutom snedvridningar även en djup orättvisa där vissa företagare får betala mer skatt än andra kraftigt subventionerade företagare.

Grundprincipen för beskattning är att varor och tjänster ska beskattas lika för att ingen vara eller tjänst ska få en fördel mot någon annan. Genom att ha olika skattesatser så premierar man den ena eller andra varan. Ett motargument från nationalekonomiskt håll är då ibland att olika varor och tjänster påverkas olika mycket av nivån på skatten. Efterfrågan på tjänster som är svåra att göra själv (bygga en veranda) kanske inte påverkas lite hårt som efterfrågan på något som är lätt att göra själv (städa hemma) av en skatt. Visst kan det ligga något i det, men låt oss då utreda frågan ordentligt. Detta är bara ytterligare ett argument till varför det behövs en rejäl utredning om RUT.

Den tredje och sista aspekten handlar om de fördelningspolitiska aspekterna av avdraget. Hur motiverat är det att subventionera en sektor som framför allt används av människor med höga inkomster? I dag ges avdraget som procent av tjänstens pris, vilket gör att personer som konsumerar mycket städhjälp, barnpassning mm också får störst andel subventioner. SCB visar också mesta pengarna för avdraget går till personer med de absolut högsta inkomsterna.

Vi säger inte att RUT-avdraget inte är bra. Det kan ha skapat jobb i en sektor där den tidigare beskattningen inte tog hänsyn till branschens särskilda omständigheter. Vidare kan det även vara så att många nyanlända kommer in på arbetsmarknaden tack vare RUT. Men vi vet inte, inte alls faktiskt, hur RUT-avdraget är. Så tills vi vet om strunt är strunt och RUT är RUT bör man nog vara försiktigt att uttala sig i frågan – i synnerhet om man är finansminister.

 

Not

Det finns vissa rapporter/utvärderingar kring RUT-avdraget. Problemet med dessa är att de inte rör sakfrågan. Skatteverkets rapport berör förvisso frågan, men kommer tyvärr inte fram till några övertygande slutsatser då den bygger starkt på utbudssidans självskattningar.

Halldén och Stenberg, 2015
http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/43-2-khas.pdfi

Skatteverket, 2011
https://www.skatteverket.se/download/18.71004e4c133e23bf6db8000109148/1359706121852/rapport201101.pdf

Almega
https://t.co/QkLry5WM2S

Öberg, Ann (juni 2005). Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära
tjänster (Specialstudie Nr 7, juni 2005)

 

Dela