Har vi råd med våra ideal?

Har vi råd med våra ideal?

Regeringen har fått ta emot hård kritik för att den svikit sina ideal i förhandlingar med borgerligheten. Samtidigt kvarstår faktum att Sveriges riksdag har en högermajoritet, där regeringen hålls vid liv av Alliansens ovilja att samarbeta med SD. Och frågan som sällan ställs är vad alternativet till kompromisser skulle vara.

I oktober 2015 slöt regeringen en överenskommelse med Alliansen kring en ny flyktingpolitik. För att säkerställa ett högt mottagande och mer pengar till kommunerna fick regeringen gå med på smärtsamma eftergifter.

Samtidigt som överenskommelsen kan betraktas som en av regeringens större parlamentariska framgångar – särskilt om man håller i åtanke Alliansens allmänna motvilja till breda överenskommelser – har den fått utstå en omfattande kritik. Allt från enskilda detaljer i mottagningsprocessen till de mer bärande delarna, som tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, har blivit hårt kritiserade.  

Nyligen startades blocköverskridande samtal om bostadspolitiken på regeringens initiativ. Förhoppningen är att samtalen ska leda fram till en bred överenskommelse som kan skapa stabilitet i bostadspolitiken, vilket är en förutsättning för att få igång bostadsbyggandet. Utan att ha insikt kan man rimligen anta att samtalen kommer röra allt mellan regelförenklingar, bostadsbeskattningen, till statliga subventioner och prissättningen på hyresbostäder.

Inför samtalen har Moderaterna uteslutit förändrade ränteavdrag. Medan Centerpartiet och Liberalerna (f.d. Folkpartiet) driver frågan om en friare prissättning på hyresrätter, medan Socialdemokraterna har tagit starkt avstånd från detta. Till detta är Vänsterpartiet och regeringen är mer sympatiskt inställda till statliga lån till byggföretagen, medan Alliansen är mer skeptiska.

Ska detta leda någon vart måste både regeringen och oppositionen vara beredda att kompromissa. Det är smärtsamt, men på sikt är det att föredra över ingen lösning alls.

I en tid när Sveriges riksdag har en högermajoritet är möjligheterna att bedriva en tydlig vänsterpolitik kraftigt begränsade. Det är bara Alliansens ovilja att samarbeta med Sverigedemokraterna som gör att vi har en socialdemokratiskt ledd regering. På grund av detta måste regeringen samarbeta med oppositionen för att få till politik. Inom flera ämnen ser vi tydliga konflikter mellan vänster och höger, och frågan är hur långt vi är beredda att gå för att hålla fast vid våra ideal.

Liknande konflikter syns inom arbetsmarknadspolitiken. Konflikten är tydlig, men någon kompromiss kommer behövas för att minska arbetslösheten i allmänhet och underlätta integrationen av nyanlända i synnerhet.

Men utmaningarna är stora och regeringens ställning i Rosenbad svag. Det är nu viktigt att Socialdemokraterna inte sätter på sig ideologiska skygglappar utan arbetar för konkreta reformer. Vi har inte råd att vara idealister i en tid som denna. Risken är påtaglig att idealen reduceras till tankar om ett bättre samhälle som aldrig blev förverkligat.

Dela