Behöver barnen ett bidragstak?

Behöver barnen ett bidragstak?

Under Almedalen presenterade Moderaterna ett bidragstak – ett förslag om sänkta nivåer i det ekonomiska biståndet. Moderaterna menar att det inte lönar sig att gå från bidrag till arbete och att taket skulle stärka drivkrafterna för människor utan jobb att söka arbete.

Hur mycket en person kan få i ekonomiskt bistånd varierar beroende på kommun, civilstånd och antal barn. I slutändan beror bidraget på en behovsprövning av de personliga omkostnaderna inklusive boende, men bestäms även av så kallade riksnormer.

Grova beräkningar från Riksdagens utredningstjänst (Se moderaternas underlag här och här) visar att ensamstående med tre barn och en lön om 18 000 kronor endast skulle öka sin inkomst med sex procent om hen började arbeta. Siffrorna för sammanboende ligger på 18 procent. Om en av föräldrarna skulle få ett jobb till lägstalön kan det i vissa fall leda till att familjens totala inkomst faktiskt sjunker.

Moderaterna förslår därför att sätta ett bidragstak på 75 procent av lägstalönen. Detta ska ge den grupp som i dag lever på bidrag starkare drivkrafter till att arbeta, och samtidigt öka incitamenten för de personer som riskerar att få ekonomiskt bistånd att skaffa ett jobb i stället.

Dagens system med ekonomisk bistånd bygger på att bidraget räknas av krona för krona när personer får inkomst av lön. Detta kan ses som att det finns en osynlig skatt på 100 procent som gör att vinsten att börja arbeta är ganska låg. Ekonomer kallar detta för marginaleffekter.

Även om sänkta bidrag i teorin skulle kunna leda till att fler börjar arbeta så är storleken på effekten svår att uppskatta. Den direkta forskningen på ekonomiskt bistånd är knapphändigt, då det sällan sänks. I brist på det så får man titta på studier av andra reformer som gjort det mer lönsamt att arbeta relativt att inte arbeta.

Eva Mörk (2011) diskuterar detta i en rapport för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Hon skriver att de studier som genomförts inte hittar att mer pengar skulle ha någon större effekt för människors benägenhet att återvända till arbete. Till detta så skriver några andra forskare i en IFAU-rapport att effekterna av jobbskatteavdraget spretar åt olika håll och att det knappt går att utvärdera sänkningen. Men även om avdraget är mycket svårt att utvärdera indikerar svårigheterna med utvärdering att effekterna på sysselsättningen varit små.

Med andra ord är effekterna av Moderaternas förslag osäkra, samtidigt som konsekvenserna för de familjer som drabbas är stora. I typexemplet med två vuxna och tre barn skulle Moderaternas förslag leda till en förlorad inkomst på 2400 kronor i månaden. Detta skulle slå mycket hårt mot familjer vars inkomst redan är så liten att de bara kan köpa de absolut nödvändigaste för att ha en skälig levnadsstandard. Vi pratar då främst om familjer med många barn där barnen kommer bli de största förlorarna på Moderaternas bidragstak.

Ur ett bredare perspektiv kommer Moderaternas förslag att öka ojämlikheten bland barn och vidga barnklyftorna. Försäkringskassan har i en utvärdering tydligt visat att familjepolitiken har blivit allt mindre omfördelande under de senaste tio åren, samtidigt som den har en stor betydelse för de ekonomiskt mest utsatta familjerna.

Foto: Ankara

Dela