Ojämlikheten beror visst på ny teknik eller frihandel

Ojämlikheten beror visst på ny teknik eller frihandel

Politik spelar roll, precis som teknikutveckling och globalisering. I alla fall spelar alla dessa faktorer roll om man ska förklara den ökade ojämlikheten inom västvärldens länder. På den punkten är den den samlade ekonomiska forskningen tämligen överens. Scocco och Andersson (S&A) håller dock inte med i en debattartikel på DN Debatt. De menar tvärtemot att det bara är politiska beslut och inte teknikutveckling eller globalisering som kan förklara den ökade ojämlikheten de senaste decennierna.

S&A baserar sin debattartikel på en rapport om ojämlikhetens förklaringar. Vi har läst rapporten och har kritik både hur författarna angriper frågan samt den metod de använder för att angripa den. (Vill man bara få slutsatsen så finner man den längst ned i inlägget.)

I vår recension av rapporten så har vi har utgått ifrån Försters & Tóths (2015) genomgång av forskningsläget. Vi har delat upp inlägget i fem delar där vi först behandlar en metodkritik av rapporten, sedan några centrala teman: Strukturomvandling, handel och globalisering, teknikutveckling och slutligen arbetsmarknad. Metodkritiken kan te sig tämligen teknisk för någon som inte är van vid nationalekonomi, men är central om man ska förstå var S&A hamnar fel.

Metodkritik

DN debattartikeln utgår ifrån en rapport, “Återhämtning var god dröj”. Rapporten innehåller både en del som beskriver västvärldens ekonomisk utveckling de senaste decennierna, en del som diskuterar inflationens bestämmelsefaktorer och slutligen en del som försöker förklara ojämlikhetens utveckling. Medan den första delen främst är berättande innehåller de två sista även vissa ekonometriska angrepp.

Rapporten saknar dock vissa relevanta uppgifter. För det första beskrivs inte de ekonometriska metoderna särskilt väl, vilket innebär att de är svåra att utvärdera. Vidare är det ofta otydligt hur många observationer som används i regressionerna.

Dessutom saknas vissa källor. I appendix 1 beskrivs tre källor: OECD, Vikström (2002) samt Schön & Krantz (2012). Dessa tre finns tyvärr inte med i källförteckningen. De första två var rätt svåra att spåra. Den sista gick förvisso att spåra, men det är inte uppenbart hur den har kommit till användning. Medan beräkningarna handlar om inflationens bestämmelsefaktorer så handlar Schön & Krantz artikel om svenska historiska nationalräkenskaper sedan 1500-talet. Vi kan anta att författarna använt den för att hitta data på inflation med mera men artikeln bidrog inte till att förklara författarnas metod.

Vidare finns det anledning att vara kritisk till de statistiska metoderna som S&A använder. De använder sig framför allt av metoder för så kallad paneldata. Problemet är att författarna arbetar med få länder (12) observerade under flera decennier (64 år). Detta innebär att datan har karaktär av en tidsserie. Givet att ojämlikheten följer långsiktiga trender så kan vanliga metoder för paneldata därmed bli missvisande. Det hade varit önskvärt att få lite mer detaljer om hur författarna förhållit sig till detta, exempelvis visas en enkel tidsseriemodell i appendix, men problemen ignoreras i rapporten.

Innan vi börjar är det värt att peka på att ojämlikhet är ett komplicerat ämne. Vi kommer inte gå in på diskussionen om hur man ska mäta ojämlikhet. Vi nöjer oss med att jämföra de faktorer S&A pekar på mot de resultat som finns i litteraturen. För att förhålla oss så neutrala som möjligt kommer vår huvudsakliga källa, som nämnts ovan, vara Förster och Tóths kapitel om trender i ojämlikhet sedan 1970-talet. Artikeln publicerades i senaste volymen av Handbook of Income Distribution. Den publicerades år 2015 och kan därmed betraktas som en god måttstock på den samlade forskningens syn på ojämlikhet.

Faktor 1: Strukturomvandling

S&A:s första faktor är övergången mot ett tjänstesamhälle. I takt med att industrijobben minskas förväntas ojämlikheten öka. Detta är relaterat till Kuznetshypotesen: ojämlikheten ökar när ett land industrialiseras, men minskar sedan i takt med att människor anpassar sig. S&A hittar inte något stöd för att detta skulle ha drivit på ojämlikheten i Sverige. S&A ligger rätt nära forskningen på denna punkt. Det är dock värt att notera att forskningen är spretig, enligt Förster och Tóth.

Faktor 2 : Handel och globalisering

Det blir dock problematiskt när det kommer till författarnas kopplingen mellan handel och ojämlikhet. S&A tar det det klassiska argumentet: ökad handel mellan rika och fattiga länder kommer minska lönen för arbetare i rika länder och därmed spä på klyftorna. Författarna menar att det inte går att hitta något generellt samband för att ökad import skulle leda till ökad ojämlikhet. Även på den här punkten ligger S&A nära litteraturen, då Förster och Tóth (2015) beskriver hur det inte har gått att identifiera något generellt samband mellan handel. och ojämlikhet.

Samtidigt visar F&T att globaliseringen kan påverka ojämlikhet genom andra kanaler än enbart handelsflöden. Vissa studier hittar att utlandsinvesteringar och outsourcing har bidragit till ökad ojämlikhet. Genom att öka efterfrågan på högutbildad arbetskraft kan dessa fenomen leda till att ojämlikheten ökar. Samtidigt är resultaten motstridiga. Därför hade det varit intressant om S&A tittat närmare på dessa förklaringar i ett specifikt svenskt sammanhang.

Faktor 3: Teknikutveckling

Vidare tittat S&A på teknikutvecklingens roll, närmare bestämt på effekten av produktivitetsutvecklingen. De hittar att den inte systematiskt kan förklara skillnader i ojämlikhet. Detta är dock en något okonventionellt mått på teknisk utveckling.

I litteraturen har man snarare tittat på effekten IT- och kommunikationskapital. F&T:s översikt visar att det nya kapitalet förefaller ha gynnat människor med hög utbildning, till nackdel för de med lägre utbildning. Ett liknande resonemang förs av Goldin och Katz i deras bok från 2009. De visar hur lönerna för högutbildade i USA gått upp under perioder där efterfrågan ökat snabbare än utbudet gentemot lågutbildade. Även Jaumotte et al. (2008) diskuterar i ett working paper för IMF hur teknikutvecklingen sedan 1980-talet drivit på efterfrågan på utbildad arbetskraft och därmed ojämlikheten.

Faktor 4: Arbetsmarknad

S&A pekar också på vikten av den förändrade situationen på arbetsmarknaden. Även om det är en komplex institution så verkar forskningen peka på att försvagade fackförbund – både i termer av anslutningsgrad och centralisering – lett till större lönespridning och ojämlikhet, även om det som vanligt finns studier som pekar åt andra hållet (Förster och Tóth, 2015).

Vidare förefaller politiken som helhet inte ha lyckats motverka andra ojämlikhetsdrivande trender. Detta medför dock inte att skyddsnäten blivit mindre omfördelande: I en studie visar Immervoll och Richardson (2011) att de sociala skyddsnäten faktiskt blivit mer omfördelande sedan 80-talet. Samtidigt har den av marknaden skapad ojämlikhet blivit ännu större, vilket lett till att klyftorna ökat som helhet.

Med andra ord är problemet framför allt att S&A studerat delar av globalisering och teknikutveckling som forskningen inte tror driver på ojämlikheten. I stället för att bara titta på produktivitet och import som förklaringsvariabler, så hade det varit spännande om författarna tittat närmare på utlandsinvesteringar och outsourcing.

Sammanfattning

Rapporten brister kraftigt i sin statistiska metod, och vi förvånas faktiskt över att Arena inte konsulterat någon som är mer van vid statistiska metoder. Även om flera av resultaten i rapporten är i linje med nuvarande forskning så blir S&A bidrag begränsat eftersom deras metod inte håller måttet. Rapporten misslyckas även i sin ambition att ta ett helhetsgrepp på frågan, eftersom viktiga delar som som utlandsinvesteringar och outsourcing inte behandlas samtidigt som det pekas ut av många ekonomer som viktiga anledningar till ojämlikhetens utveckling.

Referenser

Förster, M. och Tóth, I. (2015). “Cross-Country Evidence of the Multiple Causes of Inequality Changes in the OECD Area”. Handbook of Income Distribution, volume 2B.

Goldin, C. D. och Katz, L. F. (2009). The Race Between Education and Technology. Harvard University Press, Cambridge, MA.

Immervoll, H och Richardsson, L. (2011). “Redistribution Policy and Inequality Reduction in OECD Countries: What Has Changed in Two Decades?”. OECD Social, Employment and Migration Working Papers No. 122

Jaumotte, F., Lall S. och Papageorgiou, C. (2008). “Rising Income Inequality: Technology, or Trade and Financial Globalization?”. IMF Working Paper, 08:105.

Schön L., och Krantz, O. (2012). “Swedish Historical National Accounts 1560-2010”. Lund Papers in Economic History, 123:2012.

Scocco, S. och Andersson, L.F. (2016). “Återhämtning var god dröj”. Arena idé

Dela