Barnfattigdomen Del 2: Barnfattigdom i Sverige

Barnfattigdomen Del 2: Barnfattigdom i Sverige

Varje rakryggad samhällsmedborgare med en gnutta empati reagerar självfallet med omedelbar avsky så fort begreppet barnfattigdom kommer på tal. Men vad menar vi, egentligen, när vi pratar om barnfattigdom? För att överhuvudtaget kunna analysera fenomenet på ett strukturerat sätt måste vi först och främst klargöra vad barnfattigdom faktiskt är. Därför kommer detta inlägg att tillägnas en sådan definition. Vi kommer inledningsvis att redogöra för vad som menas med begreppet barnfattigdom, för att därefter presentera hur det tar sig uttryck i det svenska samhället.

Barnfattigdom innebär att barn växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll
Om ett barn växer upp i ett fattigt hushåll kan det anses leva i barnfattigdom. Ett flertal tolkningar av vad som utgör fattigdom, eller ekonomisk utsatthet som det ibland kallas, brukar lyftas fram. Först och främst måste vi klargöra att det existerar flera olika nivåer av fattigdom. Den mest extrema nivån brukar ofta kallas för extreme poverty, och definieras av Världsbanken som individer som lever på mindre än $1.9 per dag (Cruz et al., 2015). Baserat på denna siffra uppskattas antalet människor i världen som lever i extrem fattigdom till runt 897 miljoner, vilket motsvarar ca 12.7% av jordens befolkning (Ferreira et al., 2015). Tack och lov är antalet svenska hushåll som lever under denna form av vedervärdiga förhållanden mer eller mindre icke-existerande. När vi diskuterar fattigdom i Sverige pratar vi istället om ett annorlunda mått på fattigdom.

nästanvar13e

Relativ fattigdom ett vanligt mått i ”rika” länder
För välmående länder är världsbankens gräns för extrem fattigdom föga användbar. Istället används alternativa sätt att mäta fattigdom. I rapporter utgivna av Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling (OECD) nyttjas oftast ett relativt fattigdomsmått. Vid mätningar av relativ fattigdom dras ett ”fattigdomsstreck” vid en viss inkomstnivå, där alla som befinner sig under denna klassificeras som fattiga. En vanlig nivå som används vid analyser av exempelvis Sverige är 50% av den disponibla medianinkomsten (Piacentini, 2014). Med andra ord, om det belopp ett hushåll kan använda för konsumtion och sparande under ett år understiger hälften av medianen klassificeras hushållet som fattigt. Genom att använda en sådan definition var andelen barn under 18 som levde i fattigdom i Sverige ca 8.5 % år 2012 (OECD, 2016).

Ojämlik inkomstfördelning

Utökat fattigdomsmått relevant i Sverige
Ett relativt fattigdomsmått är långt ifrån perfekt. I syfte att säkerställa att begreppets omfattning blir adekvat har den svenska forskaren Tapio Salonen utvecklat ett absolut fattigdomsmått inriktat specifikt på Sverige (Salonen, 2015) . I Salonens mått bedöms ett hushåll som fattigt om det uppfyller minst ett av följande kriterier:

1. Hushållets inkomststandard understiger 1.0
Ett hushålls inkomststandard indikerar till vilken grad hushållets disponibla inkomster räcker för att täcka dess nödvändiga utgifter. Detta värde beräknas genom att konsumtionsenhetens disponibla inkomster efter skatt delas med normen för baskonsumtion och boendeutgifter. Ett värde som överstiger 1.0 innebär alltså att hushållets disponibla inkomster räcker för att täcka dess nödvändiga utgifter under ett år, och ett värde under 1.0 resulterar således i att hushållet definieras som fattigt. För år 2013 innebar en inkomststandard på 1.0 att hushållet ifråga hade en disponibel inkomst på 12 200 kronor per månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn, och 18 544 kronor per månad för en familj med två vuxna och två barn.

2. Hushållet erhåller försörjningsstöd
Försörjningsstödet kallades tidigare för socialbidrag, och innefattar ekonomiskt stöd för exempelvis boendekostnader, läkarbesök och andra skäliga utgifter. Ett hushåll som mottar denna typ av stöd anses leva under fattiga förhållanden.

tregrupper

Detta fattigdomsmått används av Rädda Barnen i dess officiella rapporter. Det finns flera skäl till varför ett sammansatt mått av denna typ ger en rättvisare bild av huruvida ett hushåll bör klassificeras som fattigt eller inte. Framförallt har det att göra med tidsaspekten. Vissa familjer mottar försörjningsstöd under delar av året, då deras inkomster är låga. Detta innebär att vissa hushåll som lider av kortare perioder av fattigdom faller bort från statistiken med enbart ett inkomstbaserat mått, då deras inkomststandard kan överstiga 1.0 för året som helhet trots att de mottagit försörjningsstöd under en viss period. Enligt denna definition är andelen barn som växer upp i fattiga hushåll i Sverige runt 12%.

Barnfattigdomen är ett utbrett problem i hela landet
Andelen barn i fattiga hushåll varierar kraftigt mellan olika kommuner. I vissa kommuner, som exempelvis Danderyd, är andelen fattiga barn väldigt låg (3.5%), medan Malmö, den kommun i Sverige som har störst problem med barnfattigdom, uppvisar en andel som är nästan tio gånger så hög (30.8%). Att välstånd tenderar att spridas ut ojämlikt i samhället är ingen nyhet, och de enorma skillnaderna i andelen fattiga mellan svenska kommuner bör inte komma som någon större överraskning. Det framgår dock med all önskvärd tydlighet att barnfattigdom inte är någonting som drabbar några få, till varandra närliggande kommuner. Barnfattigdomen är ett landsomspännande problem som påverkar såväl glesbygd som större städer.

svenskakomun

Fattigdom har en direkt effekt på barns vardag
Vi har nu klargjort hur inkomststatistiken ska analyseras för att skapa en sammanhängande bild av barns ekonomiska förutsättningar i Sverige. Men vad innebär detta, rent konkret, för våra barns möjligheter? Bakom siffrorna döljer sig en bister verklighet. Få som växt upp i ekonomiskt välstånd kan förstå exakt hur ovärdigt och förnedrande det är att vara fattig. Speciellt för ett litet barn. Att leva ett gott liv i det svenska samhället kostar pengar.

Även om en familj med låg inkomststandard kanske har råd att köpa mat för dagen, så finns det ett stort antal ytterligare utgifter som de flesta tar för givna, som ett barn från ett fattigt hushåll helt enkelt inte har råd att bekosta. Busskort, för att ta sig runt i staden där man bor. Skolresor, som ofta kräver en egen ekonomisk insats från elevens familj. Nya kläder, för att inte riskera att drabbas av sina jämnårigas förakt i skolan. För en fördjupning i hur det kan vara att växa upp under fattiga förhållanden rekommenderas Rädda Barnens rapport På Marginalen (Douglas, 2013). Där presenteras ett antal intervjuer med barn i ekonomiskt utsatta situationer i Malmö.

Den enorma stress som en uppväxt i en fattig omgivning utgör kan få långtgående konsekvenser för ett barns förutsättningar att lyckas senare i livet. I nästa inlägg kommer vi att djupare analysera hur dessa konsekvenser ser ut i praktiken.

 

Inlägget skrevs av Emma Fastesson Lindgren och Petter Martinsson.

 

Referenser:

Cruz, M., Foster, J., Quillin, B. & Schellekens, P. (2015). Policy Research Note – Ending Extreme Poverty and Sharing Prosperity: Progress and Policies. World Bank Group.
http://www.worldbank.org/en/research/brief/policy-research-note-03-ending-extreme-poverty-and-sharing-prosperity-progress-and-policies

Douglas, M. (2013). På Marginalen: Vardagen Bakom Barnfattigdomsstatistiken. Rädda Barnen.
https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/barnfattigdom/Pa_marginalen.pdf

Ferreira, F. et al. (2015). Policy Research Working Paper – A Global Count of the Extreme Poor in 2012: Data Issues, Methodology and Initial Results. World Bank Group.
http://documents.worldbank.org/curated/en/360021468187787070/A-global-count-of-the-extreme-poor-in-2012-data-issues-methodology-and-initial-results

OECD (2016). Income Inequality Update: Income inequality remains high in the face of weak recovery. OECD.
http://www.oecd.org/social/OECD2016-Income-Inequality-Update.pdf

Piacentini, M. (2014). OECD Statistics Working Paper – Measuring Income Inequality and Poverty at the Regional Level in OECD Countries. OECD Publishing.
http://www.oecd-ilibrary.org/economics/measuring-income-inequality-and-poverty-at-the-regional-level-in-oecd-countries_5jxzf5khtg9t-en

Salonen, T. et al. (2015). Barnfattigdom i Sverige: Årsrapport 2015. Rädda Barnen.
https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/Barnfattigdom/rb_barnfattigdom_2015_web_l.pdf

Dela