Faktiskt helt falskt, SVT

Faktiskt helt falskt, SVT

SVT:s utfrågning av Stefan Löfven var ett haveri. Men den ekonomiska verkligheten finns kvar. Man kan inte ta in mindre pengar till staten och ändå satsa mer på välfärden. 

 

Under gårdagens partiledarutfrågning av Stefan Löfven var ett av de stora ämnena skatter. Nästan hela denna del av utfrågningen cirkulerade kring siffror från Ekonomistyrningsverket.

 

Efter sändningen beskriver de att statsministern ”hävdade att det är omöjligt att sänka skatterna och samtidigt upprätthålla välfärden – trots att siffror från Ekonomistyrningsverket bevisar motsatsen”. Detta då Alliansregeringen och Göran Perssons tidigare S-regeringen sänkte skatterna med 140 respektive 90 miljarder (i SVT:s artikel står även detta i fel ordning), men ändå ”ökade skatteintäkterna” och resurserna till välfärden.

 

Det finns en hel del oklarheter i exakt varför påståendet att intäkter och resurser till välfärden ökade under Alliansens tid är extremt missvisande, vilket uppmärksammats av Peter Gerlach. I en Twitter-tråd visar han att vid användning av relevanta mått sjönk skatteintäkterna under Alliansens tid.

 

I korthet hade följande hänt 2014:

  • De totala skatteintäkterna i kronor och ören hade gått upp, vilket alldeles riktigt påpekas av SVT.
  • Samtidigt hade befolkningen ökat under samma period, vilket ger mindre pengar per person om skatteintäkterna ligger på samma nivå.
  • Därtill så får staten mindre resurser, då det allmänna prisläget höjts i ekonomin.

När befolkning och inflation beaktas hade intäkterna under Alliansen istället gått ned något. Efter Alliansens åtta år vid makten så hade staten alltså något mindre pengar att använda per person för att finansiera din och min välfärd.

 

Det hade dock gått ner tämligen lite, då ekonomin samtidigt växt. På så sätt ökar skatteintäkterna naturligt. När ekonomin växer ökar dock även resursbehovet hos det offentliga, i och med att lönerna i skola, sjukvård och äldreomsorg höjs och mer pengar behövs att behålla personaltätheten. Det är därför relevant att se hur mycket av allt Sverige produceras som läggs på det offentliga. När dessa saker beaktas ser vi ett helt annat mönster än vad som ges sken av under SVT:s utfrågning. Det är alltså helt irrelevant i sig att skatteintäkter i kronor och ören ökat, varken för att bedöma om ”intäkter ökat” eller om man kan ”upprätthålla välfärden” långsiktigt. Skatteintäkter relativt BNP kan vi se i tabell och diagram från sida 40 i Vårpropositionen.*

 

 

 

 

 

 

 

Gällande Persson-regeringens skattesänkningar om 87 miljarder var den främsta delen av detta en skattereduktion för allmän pensionsavgift.

Under Alliansregeringen sänktes skatterna med 141 miljarder kronor där det främsta avsåg jobbskatteavdrag och ROT- och RUT-tjänster samt nedsatta socialavgifter för unga.

Det som skedde under Alliansens tid var att staten belånade sig för att både sänka skatten och spendera mer på välfärd. Att staten belånar sig är dock ohållbart i längden då  Sverige till slut måste betala högre räntor än vad vi har råd med. Därtill har även tidigare statliga skattesänkningar lett till att kommuner behövt öka sina skatter, vilket ses i ovanstående tabell.

 

SKL menar att det idag är brist på personal och pengar, samt att välfärden endast kan upprätthålla sin kvalitet genom att öka kommunalskatter eller effektiviseringar (ex. digitalisering). Liberalerna själva erkänner att fler skattesänkningar inte är möjliga för tillfället, vilket får backning av toppekonomer. Trots detta går övriga borgerliga partier på val med kraftigt sänkta skatter.

Med häpnad kunde vi därtill se detta rättfärdigas av SVT med en missvisande, oförsiktig och nästintill ohederlig journalistik där siffror slängdes ur sitt sammanhang i livesändning två veckor innan valet.

 

*När vi pratar om tidigare regeringars skattesänkningar och ökade intäkter handlar det alltså om att ”sänka skatter” relativt vad man hade tjänat om man inte gav procentuella avdrag eller dylikt (detta då det uppenbarligen inte går att öka och sänka skatten i absoluta belopp samtidigt). Vissa skattesänkningar kan även leda till att människor arbetar mer och investeringar ökar, vilket gör att minskade skatteintäkter blir enbart X kr och inte lika stor som hela sänkningen på Y kr. Detta tycks dock inte förklara Ekonomistyrningsverkets siffror.

Foto: SVT Nyheter

Dela