SEK i samhällsdebatten

SEK i samhällsdebatten

Under vintern och våren har flera medlemmar i den Socialdemokratiska ekonomklubben varit ute i samhällsdebatten på diverse nationella tidningar, vilket vi även vill lyfta fram här på bloggen.

 

I december skrev Emma Fastesson Lindgren, Sofie Mehlin, Elis Örjes och jag själv, Nils ett debattinlägg om varför socialdemokratiska studenter inte borde driva på för studielön på Libertas, S-studenters egna tidning. Idag är medelklassens barn överrepresenterade på universiteten och i praktiken skulle en studielön à la 14,5 tusen innebära en sorts omvänd Robin Hood-politik – ta skatteintäkter från mekaniker och undersköterskor för att lägga pengar på en grupp som i genomsnitt kommer från mer priviligierade bakgrunder. Denna mer privilegierade grupp kan även i framtiden förvänta sig både större trygghet på arbetsmarknaden och en högre lön jämfört med de som inte pluggade vidare.

 

Tidigt i februari skrev jag och Emil Bustos på Dagens Industri om kapitalskatter i en replik till Timbro. Timbro skrev i ett tidigare inlägg att skatterna på kapital borde sänkas i samband med  Januariavtalets  stora skattereform, då högre skatter riskerar att kraftigt minska investeringarna och företagandet i landet. Vi menar dock att de borde höjas, dels för att säkra välfärdens finansiering, dels för att göra beskattningen mer effektiv och minska klyftorna.

 

I mars gick ett stort antal SEK:are ut i skoldebatten med ett debattinlägg om skolvalet på SvD. Vi lyfte då fram att det fria skolvalet i praktiken inte är ”fritt”, då elever endast kommer in på skolor i mån av plats. Istället är det bättre att se systemet som en matchning mellan elever (med önskelistor) och skolor (med begränsade platser). Problemet är att dagens utformning tvingar föräldrar bli spelteoretiker, samtidigt som illegitima urvalsgrunder driver på segregationen. Därför föreslår vi att (1) skapa samordning mellan kommunala och fristående skolor genom gemensamma digitala plattformar, (2) avskaffa system där föräldrar får s.k. ”strategiska incitament”, (3) låta skolor använda sig av lottning och mjuka kvoter som urvalsgrunder, men förbjud kötid och (4) införa lagstadgat ansvar för huvudmännen att både beakta familjers önskemål och verka för en minskad skolsegregation. Det skrevs av Elvira Anderson, Emil Bustos, Emma Fastesson Lindgren, David Hakula, Sofie Mehlin, Lovisa Rambjer, Olof Tydén, Viking Waldén, Elis Örjes och jag själv.

 

Ett fjärde inlägg gjordes i maj på Dagens Samhälle om det kommunala utjämningssystemet, av Emil Bustos, Emma Fastesson Lindgren, Jonathan Grosin, Athina Swahn, och jag själv. Vi menar att utjämningssystemet präglas av två stora problem: Det utjämnar inte skillnader mellan kommuner tillräckligt och det ger kommunpolitiker skeva incitament. Därför behöver systemet bli mer progressivt och endast utjämna för faktorer kommunerna inte kan påverka.

Dela