Om det svenska experimentet

Om det svenska experimentet

Foto: @thetonik_co hämtat från Unsplash.com

Coronaviruset har belyst de svåra vägval som flera länder har behövt göra för att bekämpa smittspridning. Jämfört med andra länders stränga restriktioner har Sveriges strategi väckt starka känslor. Det är för tidigt att utvärdera effekterna av något lands strategi. Vi borde dock i nuläget diskutera vad krisåtgärderna för att bromsa smittspridningen av coronaviruset säger om tillståndet i världens demokratier. 

Coronaviruset har vänt upp och ned på den vardag vi tidigare tog för given, och satt enorm press på alla delar av samhället. Världen över har medborgare befunnit sig i så kallade “lockdowns”, i syfte att minska smittspridning. Sveriges vägval i Coronakrisen har stundtals fått namnet “det svenska experimentet”, ett begrepp som använts i allt från Financial Times och the Telegraph till the Washington Post och Vanity Fair. Att det anses vara ett experiment att låta medborgare röra sig fritt i ett demokratiskt samhälle, om än med krav på stort individuellt ansvar, säger något om hälsotillståndet i världens demokratier.

Att göra samhälleliga kostnadsavvägningar medför stora svårigheter i krissituationer, vilket inte minst syns under Coronakrisen. Strikt hemkarantän har av många länder ansetts vara den minst kostsamma vägen framåt. Bland annat har våra europeiska grannländer Danmark, Spanien, Italien och Frankrike introducerat sådana åtgärder, för att undvika en kollapsad sjukvård och ett samhälle i förfall till följd av covid-19. Individens frihet fick ge vika för det allmännas bästa. Länder med en stark demokratisk tradition har på mycket kort varsel helt stängt ned sina ekonomier och begränsat medborgarens rättigheter – allt för att skydda sjukvården. Åtgärderna välkomnades snabbt från flera håll och kanter, trots osäkerheterna kring hur effektivt de egentligen skulle begränsa smittspridningen. I Sverige efterfrågades även starkare tag. Ingen lär väl ha glömt hur Dagens Nyheters liberala ledarsida i mars riktade stark kritik mot den svenska coronastrategin, som ansågs vara alltför slapp. 

Vad som dock lyst med sin frånvaro i karantändebatten är vid vilken tidpunkt ändamålet helgar medlen i ett demokratiskt samhälle. Flera röster har i debatten både nationellt och globalt efterfrågat en plan för när samhällena kan öppnas upp igen, däribland vd:n för Tredje AP-fonden Kerstin Hessius, Moderaterna och företagare landet över. Samtidigt är ett slutdatum i nuläget i princip omöjligt att sätta. Såväl svenska som internationella prognosmakare understryker just osäkerheten – vi kan helt enkelt inte i nuläget veta när detta är över. Vid vilket R-tal behöver inte fransmännen längre en underskriven tillåtelse för att gå ut och handla mjölk? Detta är en svår prövning för demokratiska samhällen världen över. 

De inskränkningar av individens frihet som strikta hemkarantäner medfört sammanfaller tidsmässigt med den auktoritära vågen vi sett skölja över Europa de senaste åren. De kan i vissa fall även sägas förstärka denna våg. I Polen har presidentvalet skjutits upp på obestämd tid på grund av viruset. I USA kritiserar presidenten demonstranter för att inte bära munskydd under en anti-lockdown protest i Michigan, men att demonstranterna bär vapen låter han passera okommenterat. Coronapandemin blir på så vis en temperaturmätning på hur demokratin i västvärlden egentligen mår. 

I Sverige tenderar vi visserligen att tycka att vi alltid vet bäst och agerar bäst i internationella mått mätt, inte minst gällande Coronakrisen. Bland annat tror 64 procent av de tillfrågade i en opinionsmätning från Novus att Sverige kommer att klara av Coronaviruset ganska bra eller mycket bra. Olika mediala utspel om det svenska folkvettet illustrerar samma bild. Den svenska självgodheten bör dock separeras från det faktum att de “confinements” vi sett i stora delar av världen i Coronas tid är extraordinära för demokratiska samhällen. 

Att spekulera i vilken strategi som i slutändan visar sig mest effektiv för att kämpa emot coronaviruset är ett för stort ämne för denna text. Det kommer krävas år av utvärdering för att konstatera vad vi gjorde rätt – och vad vi gjorde för sent. Att det däremot har ansetts vara ett experiment att värna individens frihet i ett demokratiskt samhälle säger mycket om tiden vi lever i.

 

Styrelsen 20/21

Dela